Diakonia - Människor som förändrar världen
Fatoumata Almoudidjé har blivit en ledare i sin by i Mali till följd av att hon var snabb med att anpassa sig till klimatförändringarna. Idag driver hon ett eget företag som gör att hon kan försörja sin familj.

Dags för klimaträttvisa

Klimaträttvisa innebär att alla människor, oavsett klimatförändringar eller var de är födda, ska kunna leva ett tryggt liv. Det betyder att rika länder måste gå före och minska sina utsläpp och stödja fattiga länder i omställningen till en koldioxidsnål utveckling och anpassning till oundvikliga effekter av klimatförändringarna.

2014-06-16

Klimatförändringarna är en rättvisefråga

De rika länderna står för 75 procent av de historiska utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser. Konsekvenserna av ett förändrat klimat påverkar samhällen över hela jorden. Försörjningsmönster, transporter och energisystem behöver förändras. Men klimatförändringarnas effekter drabbar kvinnor och män som lever i fattigdom allra hårdast eftersom de har sämst förutsättningar att anpassa sig till förändrade förhållanden. Samtidigt har de bidragit minst till utsläppen av växthusgaser. När till exempel extrema väderhändelser blir allt vanligare på grund av klimatförändringar är det de mest sårbara som drabbas värst. Därför är det viktigt att jobba både med de bakomliggande orsakerna till fattigdom och bristande jämställdhet, och med praktiska åtgärder för anpassning.

På grund av traditionella könsroller har män och kvinnor ofta olika uppgifter och rör sig inom olika sfärer i samhället, särskilt i utvecklingsländer. Det gör att kvinnor ofta drabbas hårdare än män av klimatförändringarnas effekter, och att de har mycket mindre inflytande över beslutsfattande. Det betyder i sin tur att kvinnors erfarenheter och kunskaper inte tas tillvara i planering av klimatåtgärder, och att deras intressen inte tas i beaktande i lika stor utsträckning som mäns. Klimatorättvisa existerar alltså förutom mellan länder också mellan människor av olika kön och från olika etniska grupper och samhällsklasser.

Sverige och andra rika länder har idag störst kapacitet att hantera klimatförändringarna. Därför måste vi å ena sidan gå före i omställningen och kraftigt minska våra utsläpp, och å andra sidan stödja sårbara länder med sämre ekonomiska förutsättningar.

Parisavtalet i praktiken

I december 2015 kom världens ledare överens om ett nytt, bindande globalt klimatavtal – Parisavtalet. Enligt avtalet ska världens länder gemensamt sträva efter att hålla den globala medeltemperaturökningen väl under 2 grader, helst under 1,5 grader, jämfört med förindustriell tid. Rika länder ska bidra med finansiering till fattiga länder. Alla länder ska upprätta planer för hur de ska minska utsläpp och anpassa sig till klimatförändringarna. Det är viktigt att det arbetet kombineras med strävan att uppnå de globala målen, så att det bidrar till hållbar utveckling för alla.

Rapporter från IPCC

Den 13 april 2014 presenterade FN:s klimatpanel IPCC en ny delrapport, som du kan läsa mer om här på webbplatsen: Mitigation of Climate Change.

På Diakoniabloggen hittar du slutsatser från och analyser av de två tidigare delrapporterna från FN:s klimatpanel IPCC:  

Klimatförändringarnas fysiska effekter (september 2013)

Hur klimatförändringarnas effekter påverkar jordens befolkning (mars 2014).