Sparrisfält i Peru med Anderna i bakgrunden
Peru

Odling av sparris tömmer Ica på vatten

Det mesta av den färsk sparris som vi hittar i livsmedelshyllorna importeras eftersom den svenska odlingssäsongen är så kort. Men sparris är en vattenkrävande grönsak och i södra Peru har exportproduktionen lett till en akut vattenkris som slår ut småbönder, orsakar sjukdomar och skapar konflikter.

Det torra klimatet i Ica-området har visat sig vara gynsamt för sparrisodling. Exportföretagen skördar stora mängder sparris – två gånger om året. Problemet är att det till varje kilo sparris går åt runt tusen liter vatten. Grundvattennivån har på sina håll sjunkit ner till hundra meter under marken och grundare brunnar har torkat ut. Trots att myndigheterna infört förbud mot att borra nya brunnar eller göra befintliga brunnar djupare har det inte hindrat överanvändningen av vatten. Tvärtom anklagas exportföretagen för att bryta mot de regleringar som finns.

– Förbudet hindrar de små jordbrukarna. Men man vet inte hur det ligger till med exporföretagen. Eftersom de många gånger hindrar vatteninspektörerna från att komma in på ägorna för att utföra kontroller så vet man inte om de borrar efter vatten eller inte, säger Gustavo Echegaray Aguirre, koordinator på Diakonias samarbetsorganisation CodehIca som arbetar på plats med vatten- och människorättsfrågor.

Vatten några timmar om dagen

Jordbrukssektorn uppges förbruka över 90 procent av det årliga grundvattet, medan lokalbefolkningen tvingas ransonera. Detta trots att den peruanska lagen säger att vattnet först och främst är till för befolkningens konsumtion. I bästa fall får de vatten ett par timmar om dagen. I sämsta kan de få vänta upp till tre veckor på sin tur. Då gäller det att bunkra vatten och fylla att tillgängliga behållare.

Svårigheter att vattna grödorna gör det omöjligt för småskaliga jordbrukare att odla traditionella grödor och tvingar många att överge sin mark. Många väljer att sälja till de stora exportföretagen som tar över allt större markområden.

Till sista droppen

Följ med oss till plantagen i Ica-dalen i södra Peru! I den här dokumentärfilmen möter du bönder, arbetare och andra som drabbats av den akuta vattenbristen men också dem som arbetar för att företag ska ta ansvar för sin påverkan på människors vardagsliv och på miljön.

Svenska mataffärer brister i kontroll

Tillgången till vatten är en mänsklig rättighet. Men om inte överanvändningen av grundvattnet i Ica-området förhindras är många oroliga för att vattnet kan komma att ta slut. Företag har enligt FN:s vägledande principer ett ansvar att identifiera om och förhindra att verksamheten har en negativ inverkan på människor och miljö. Det innebär att de också ska kontrollera och följa upp hur deras leverantörer efterlever de krav som finns gällande mänskliga rättigheter. Men trots att svenska livsmedelsbutiker känner till den akuta vattensituationen i Peru, brister de i uppföljningen och kontrollen av sina leverantörer. De visar den rapporten från Swedwatch och Diakonia.

–Vattenbristen i Ica-området är akut och drabbar både människors hälsa och möjligheter till försörjning. Det finns en direkt koppling till storskalig produktion av frukt och grönsaker vilket gör att de företag som köper produkterna har ett tydligt ansvar att agera, säger Malena Wåhlin, som skrivit rapporten och är researcher på Swedwatch.

Konflikter, hot och repressalier

Exportjordbruket i Ica-dalen har även andra baksidor. Konkurrens om vattnet orsakar konflikter och människorättsförsvarare som rapporterat om problemen har fått utstå hot och repressalier. Bristen på barnomsorg gör att många föräldrar tvingas låta äldre syskon ta hand om de yngre. Och även om arbetsvillkoren på plantagen uppges ha blivit bättre under det senaste decenniet, visar granskningen att kränkningar av arbetsrätten fortfarande sker. Arbetare vittnar om låga levnadslöner, uppsägningar utan anledning, att ingen ersättning utbetalas vid sjukfrånvaro och om trakasserier mot fackligt engagerade.

Utdaterad jordbrukslag

De dåliga arbetsvillkoren kommer sig av att de företag som etablerade sig i området på 90-talet fick tillstånd att göra arbetsrättsliga undantag genom en särskilt anpassad jordbrukslag. Jordbrukslagen, som också ger exportföretagen skattelättnader, kom till för att stimulera exportodlingen och för att gynna verksamheten. Lagen är tänkt att upphöra 2021 men nu trycker företagare på för att den ska förlängas.

–Lagen har redan tjänat sitt syfte. Människor har lidit tillräckligt. Nu är det dags att återställa arbetsrätten, menar Gustavo Echegaray Aguirre.

Ladda ner rapporten

varukorgar med sparris
To the last drop

Våra rekommendationer

  • De svenska företagen som granskats måste förbättra arbetet med att analysera vilka risker för mänskliga rättigheter som en verksamhet innebär.
  • De svenska företagen bör följa upp MR-risker i hela sin leverantörskedja, framför allt när det gäller vattenrelaterad påverkan. Det bör ske i samråd med lokalbefolkningen och de organisationer och försvarare av mänskliga rättigheter som verkar i området. Vilket ansvar ett företag har är kopplat till möjligheten att påverka.
  • Företagen kan behöva göra satsningar tillsammans med andra i branschen för att komma åt problemen.

De företag som granskats i rapporten är: ICA, Axfood, Coop, Martin&Servera, Menigo, Everfresh och Ewerman.

Ensam sparris i åker
Foto på Åsa Beckius

Åsa Beckius

Policyrådgivare, privat sektor

Skicka epost
08-453 69 05

Följ biståndsdebatten!

Är du intresserad av våra fokusfrågor och vill bli uppdaterad med nyheter, fakta och analyser kan du anmäla dig till vårt e-nyhetsbrev.

Genom att registrera din e-post så godkänner du vår hantering av personuppgifter och tillåter oss att skicka dig relevanta nyhetsbrev om Diakonias arbete.
Man utvinner guld i flodskreva