Vad gör biståndet?
Svenskt bistånd finansierar satsningar inom en rad olika områden som alla bidrar till ett bättre liv för människor som lever i fattigdom och förtryck.
Vatten och mat
Alldeles för många människor går och lägger sig hungriga ikväll. Var fjärde person upplever att det alltid eller ofta är svårt att veta om de kommer ha mat på bordet nästa dag. Var fjärde person på jorden saknar dessutom tillgång till rent dricksvatten.
Vatten och mat handlar om våra mest grundläggande behov. Det är också en mänsklig rättighet att slippa det lidande som brist på mat och vatten ger. Fortfarande dör cirka 800 barn som är yngre än fem år varje dag av sjukdomar som de drabbas av på grund av smutsigt vatten och dålig sanitet.
Det enda hållbara sättet att få mat på bordet är att människor får möjlighet att sätta den där av egen kraft. Bistånd ger människor möjlighet till egen försörjning genom allt från utveckling av smart och hållbar odling, till stöd till småföretagare och yrkesutbildning.
SOMALIA: Nadifa Jama Isse kan ge sin familj mat på bordet. Somalia är ett av de länder i världen som drabbats hårdast av klimatförändringarna. Ökade temperaturer, torka och uteblivna regn är förödande för landets bönder. Men med växthus byggda av nät och med droppbevattning, som gör jorden lagom fuktig, går det åter igen att odla och skörda näringsrik mat. Läs mer Växthusprojektet
Jämställdhet
Så länge orättvisor mellan män och kvinnor finns överallt kan vi inte utrota fattigdomen. Projekt som förbättrar livet för flickor och kvinnor är livsavgörande. Därför finns jämställdhet med som en röd tråd i alla Diakonias projekt oavsett huvudfokus. Med ökad jämställdhet stärks demokratier. Och ekonomier växer när jämställdheten ökar.
Diakonia samarbetar med organisationer världen över för att utmana patriarkala strukturer, så att alla människor oavsett kön eller sexuell läggning ska ha makt att påverka sina liv.
Många framsteg har gjorts de senaste trettio åren när det gäller jämställdhet i världen. Exempelvis går allt fler flickor i skolan och fler fullföljer också skolåren. Färre flickor gifter sig och föder barn medan de själva är barn. Men det finns många utmaningar kvar. Så länge världen fortsätter vara ojämlik gör biståndet skillnad för världens flickor, kvinnor och hbtqi-personer.
SRI LANKA: Tidigare var det andra som fattade de flesta besluten om Suntharalingam Kalyanis liv. Hon hade lite att själv säga till om. Det gällde även små vardagliga frågor som hur hon skulle vara klädd. Diakonias samarbetsorganisation SWDC i Batticaloa i östra Sri Lanka, är centrum för kvinnor som kämpar för samhällsförändring. SWDC är känt för sina teaterframträdanden och utmanar människor att ifrågasätta strukturer. I gruppen deltar också kvinnor som drabbades hårt under inbördeskriget. Efter att Suntharalingam Kalyanis gått med i en av grupperna har hon förändrats. Idag klär hon sig precis som hon själv vill. Gärna i lysande gult. Läs mer om Diakonias arbete med jämställdhet
Demokrati och mänskliga rättigheter
Fattigdom handlar om brist på mat, vatten och någonstans att bo. Men inte enbart det. Den handlar också om att sakna makt över sitt eget liv och möjligheten att göra sin röst hörd. Tyvärr går det just nu bakåt för demokratin i världen. De senaste 25 åren har allt fler länder blivit auktoritära. Idag elever endast 28 procent av världens befolkning i demokratiska länder.
Fattigdom och ekonomiska skillnader hänger starkt ihop med demokrati. När makthavare misslyckas med att tillgodose basala behov, försvagas förtroendet för demokratiska institutioner.
Svenskt bistånd stöttar demokratikämpar och organisationer i hela världen som försvarar demokrati, yttrandefrihet och mänskliga rättigheter.
LATINAMERIKA: Creo y defiendo – Jag tror och jag försvarar. Ofta används religiösa argument när auktoritära ledare inskränker demokrati, civilsamhälle och mänskliga rättigheter. Men tro och mänskliga rättigheter behöver inte stå i motsatsförhållande till varandra. Tron kan också inspirera till rättvisa, jämlikhet och solidaritet. Tillsammans med feministiska och trosbaserade organisationer i tio latinamerikanska länder har Diakonia varit med och skapat ett nytt initiativ – plattformen Creo y Defiendo. Här samlas religiösa och sekulära aktörer för att gemensamt arbeta för demokratiska och inkluderande samhällen som försvarar mångfald och mänskliga rättigheter. Läs mer om Diakonias arbete med demokrati!
Hälsa
Att få vård när vi blir sjuka kan ses som självklart. Men så är det inte för människor i fattiga länder.
Många stora framsteg har gjorts när det gäller global hälsa – människor lever längre och är friskare. Mödra- och barnadödligheten har minskat dramatiskt och kampen mot aids har mer än halverat antalet dödsfall i sjukdomen. De här framstegen är till stor del resultat av effektivt bistånd.
Men utmaningar finns kvar. Alla har rätt att ha tillgång till vård när de behöver. Många hälsoproblem kan också förebyggas med tillgång till vaccin, mödravård och löpande uppföljning för nyfödda barn.
PERU: I det torra ökenlandskapet i södra Peru leder brist på rent vatten till sjukdomar hos framför allt barnen, som bland annat drabbas av blodbrist. Mammorna i byn Casablanca tog saken i egna händer, och med stöd från Diakonia startade de ett cirkeljordbruk som kräver mindre vatten. Det har lett till att de kan odla fler grödor, barnen får en mer näringsrik kost, och sjukdomarna har blivit färre. Läs mer om projektet
Skolgång
Kopplingarna mellan utbildning och fattigdom är många. Många av de människor som lever i fattigdom saknar en bra utbildning. Och risken att inte få gå i skolan är större för barn till fattiga föräldrar än till rikare. Att alla barn får en bra grundutbildning är en nyckel till att bryta fattigdomen och skapa en bättre framtid. För det enskilda barnet, men också för samhället i stort.
Vanliga hinder mot skolgång är att det är dyrt, att det är långt till skolan och att det saknas vatten och toaletter på skolorna. Allt detta arbetar svenskt bistånd med att ändra på.
EGYPTEN: I södra Egypten hålls många flickor hemma från skolan på grund av ojämställda strukturer och förtryck, så som könsstympning och barnäktenskap. Genom Skolprojektet får elever, lärare och föräldrar ett nytt sätt att se på undervisning och på flickors och pojkars roll. Det leder till att fler flickor går i skolan. När flickorna går fler år i skolan minskar barnäktenskapen. Yara Amer och Jana Zein Al Abedin är två av alla flickor som får den utbildning de har rätt till och numera drömmer om framtiden. Läs mer om Skolprojektet
Klimat
Klimatkrisen är orättvis. De som orsakat minst är de som drabbas mest. Med klimatförändringarna ökar antalet naturkatastrofer, som slår hårdast mot människor som redan lever i fattigdom. Barn idag kommer att hinna uppleva dubbelt så många skogsbränder och nästan tre gånger så mycket missväxt under sin livstid som deras mor- och farföräldrar.
Klimatförändringarna är tätt sammanflätade med hoten mot biologisk mångfald och föroreningar av natur och vattendrag. Jordens gränser överskrids. Den globala uppvärmningen gör också världen mer osäker. Redan 2050 befaras 250 miljoner människor drivas på flykt till följd av klimatförändringarna.
Bistånd är ett sätt att arbeta för klimaträttvisa. Det kan också ge människor och samhällen verktyg att hantera ett klimat i förändring. Många lokala organisationer arbetar för att politiska och ekonomiska makthavare ska ta ansvar för att minska klimatförändringarna och dess konsekvenser.
KENYA: Lotiko Joshua och Sophia Achau bor i den lilla byn Ptkii i delstaten Baringo i Kenya. Deras lokala samhälle har drabbats hårt av klimatförändringarna och det är utmanande att fortsätta odla i torkan. Liksom många andra familjer, har Lotiko och Sofia fått hjälp med nya odlingsmetoder och att anlägga dammar för att samla regnvatten av Diakonias samarbetsorganisation Christian Impact Mission. Skördarna har ökat och deras odlingsmark har blivit en grön oas i det torra landskapet. Klimatförändringarna kräver nya sätt att tänka och odla för att kunna överleva. Läs mer om Diakonias arbete för klimaträttvisa.
Akut katastrof
Antal krig och väpnade konflikter i världen är på rekordhöga nivåer. Även det dödliga våldet mot civila i konflikter har ökat. Naturkatastrofer drabbar fattiga länder hårdast. Ofta är landets infrastruktur, så som byggnader, broar och dammar, inte anpassade för de plötsliga naturkrafterna. Det kan få förödande konsekvenser för människor i området.
När en konflikt uppstår eller en katastrof sker behövs akut nödhjälp. Det gäller att kunna agera direkt och med rätt typ av stöd. Många lokala organisationer Diakonia samarbetar med är redo att snabbt ställa om sin verksamhet. De har bäst koll på hur det lokala samhället fungerar och kan bidra med effektiv nödhjälp.
Samtidigt är det viktigt att de långsiktiga projekten kommer igång så snart det är möjligt. Det är betydligt billigare att arbeta långsiktigt och förebyggande än att bara hjälpa till efter att katastrofen har skett. Och att förebygga risker räddar liv.
PALESTINA: År av konflikt och krig i Palestina har satt sina spår. Och det drabbar barnen i hårdast. Genom böcker, berättelser och andra kreativa uttryck arbetar Tamerinstitutet med konfliktdrabbade barn både på Västbanken och i Gaza. De är en av flera av Diakonias samarbetsorganisationer som kunde ställa om sin verksamhet i Gaza när kriget kom 2023. De la mer fokus på sitt viktiga arbete med psykosocialt stöd för barn. De erbjöd även mer skolundervisning, för att barnen inte skulle hamna efter när kriget stängde skolorna. Läs mer om Barnboksprojektet.
