En kvinna med hatt och turkos blus håller upp en knippe grönsaker i handen.
Vattenprojektet

Så klarar odlingarna det nya klimatet

Nya växthus, kurser i ekologisk odling och kunskaper om kvinnors rättigheter. Luisa och de andra kvinnorna i föreningen står nu väl rustade för de klimatförändringar som redan är en verklighet.

Luisa torkar svetten ur pannan och skrattar. Klockan är snart tolv, solen står mitt på himlen och det är varmt inne i växthuset. Hennes vän Hermelinda berättar att de vanligtvis skördar och vattnar på morgonen på grund av värmen.

Luisa ropar åt oss att titta på rödbetorna som hon precis har tagit upp.

Vi går ut ur växthuset och den friska vinden slår mot ansiktet. Vi sätter oss i skuggan.

- Klimatförändringarna har fått förödande konsekvenser för oss. Det är mer frost om nätterna, torkan är värre och att ibland haglar det helt utan förvarning. Innan var vädret mer stabilt och vi kunde planera hur vi skulle odla. Men nu är det svårt att få något att växa ordentligt, berättar Luisa.

En kvinna med hatt och turkos blus står på en gräsmatta.

– Förut hade vi varken råd att köpa material eller kunskap för att bygga ett växthus. Utan stöd hade vi fortfarande varit helt utlämnade till väderomställningarna.

Byn som ligger på över 3000 meter över havet är helt beroende av vattnet som kommer högre upp från bergen. Däruppe har Diakonias samarbetsorganisation Huñuq Mayu byggt dammar som ska säkra tillgången till vatten när glaciärerna smälter.

Kvinnoföreningen anpassar odlingarna

Luisa och Hermelinda är tillsammans med 13 andra kvinnor med i en förening som anpassar sina odlingar till det nya klimatet. Föreningen startade med stöd från Diakonia. Först byggdes ett gemensamt växthus och, sedan gavs kurser i ekologisk odling.

Under se senaste månaderna har deltagarna i föreningen också gått en kurs i kvinnors rättigheter.

- Jag vill att kvinnorna i byn ska fortsätta lära sig nya saker för att bli självständiga och växa som personer, säger Hermelinda som är ordförande i föreningen. En dag hoppas jag att vi alla har varsitt växthus och är självförsörjande.

- Nu går vi hem till mig, säger Luisa och reser sig.

En stund senare blir vi serverade lunch. Kyckling med potatis, och sallad gjord på spenat och rödbetorna som Luisa precis plockat.

Bättre skördar och nya vänner

- Förut var det många barn i byn som hade näringsbrist för vi hade inte tillgång till grönsaker men det har blivit mycket bättre nu, säger Hermelinda.

- Vi kände inte varandra innan men nu träffas vi ofta. Projektet har inte bara hjälp oss att ha en mer varierad kost, jag har fått nya vänner också, avslutar Hermelinda och ler.

Swisha en gåva

Din gåva är viktig. Tillsammans förändrar vi världen!

Varför behöver vi din epostadress?

När du går vidare godkänner du även hur vi använder och behandlar dina personuppgifter. Läs mer i vår integritetspolicy.

Håll dig uppdaterad – prenumerera på Diakonias nyhetsbrev

Genom att registrera din e-post så godkänner du vår hantering av personuppgifter och tillåter oss att skicka dig relevanta nyhetsbrev om Diakonias arbete.