Diakonia - Människor som förändrar världen
Ungdomarna på kursen På LIFS kurs har ungdomarna stöttat varandra, trots sina olikheter.

En oas mot fördomar

– Vi kan leva med olikheter. Vi kan ta hand om varandra. Det som är viktigt är att ifrågasätta sina privilegier och uppskatta skillnaderna mellan människor istället för att se dem som något negativt, säger en av deltagarna på LIFS kurs i feminism. En unik kurs som gett ungdomar ett forum där de kan vara sig själva fullt ut.

2017-09-07

I en lokal i centrala Lima sitter cirka 20 ungdomar. Stämningen är uppsluppen. Det är Diakonias samarbetsorganisation Lesbianas Independientes Feministas Socialistas (LIFS) kurs i feminism som har terminsavslutning.

Mötet börjar med att ungdomarna gemensamt tränar på några sånger inför den stundande pride-paraden. LIFS har en trumgrupp som alltid spelar i paraden. En behöver inte vara expert för att få vara med. Det viktigaste är att viljan finns. 

"En kropp kan aldrig vara fel"

Esther Rodriguez som håller i kursen berättar att dagens ämne är transfeminism (se faktaruta). Diskussionen drar igång; alla deltagare är inte överens men det är högt i tak och de respekterar varandras åsikter. Diskussionen berör hur den heterosexuella normen hindrar människor från att leva fullt ut och hur transpersoners rättigheter (se faktaruta) kränks i samhället.

– Folk måste förstå att biologi inte handlar om ödet, säger en av ungdomarna som är transkvinna. När människor säger att jag föddes i fel kropp tycker jag att de har fel. Jag föddes inte i fel kropp, det är min kropp och en kropp kan aldrig vara fel.

Genom LIFS kurs får deltagarna inte bara kunskap, utan också ett forum där de kan vara sig själva fullt ut.

– Hur jag sen väljer att ändra eller använda den är upp till mig. Människan är en process. Vi gör alla förändringar under livets gång och för mig var den här förändringen nödvändig för att kunna leva som den person jag är inuti, fortsätter hon.

Möter diskriminering

Flera deltagare håller med.

– Det är inte vi som är problemet det är personer som inte respekterar människor som är annorlunda som är problemet, säger en av ungdomarna.

– Vi är inte våldsamma, vi hotar inte människor, det är de som gör det.  Vi vill bara leva våra liv och respekteras precis som alla andra. 

Flera av dem har diskriminerats. En ung transman blev avkastad från en buss och en annan deltagare blev utslängd från en toalett.

– De sa att jag inte fick vara där, trots att jag identifierar mig som kvinna.

En tredje har blivit spottad efter på gatan. 

Unikt projekt

LIFS kurs i feminism är ett unikt projekt. Den erbjuder en oas mot fördomar och diskriminering. Åtta gånger per termin samlas ungdomarna för att diskutera olika feministiska teorier. Kursen annordnas sedan tre år tillbaka och antalet deltagare har ökat för varje gång. Först var kursen riktad till lesbiska kvinnor men arrangörerna märkte att det fanns ett intresse från transpersoner och ickebinära och de beslutade därför att inte begränsa deltagandet.

Isabella och Lourdes. Lourdes korta hår var en protest mot det patriarkala förtrycket i hembyn där hon som tjej förväntades ha flätor.

– Jag har alltid ifrågasatt stereotypen som vi transkvinnor förväntas följa. Att vara hyperfeminin och heteronormativ. Genom kursen har jag lärt mig att formulera argument för att kunna försvara min position och den jag är. Nu kan jag säga att jag är trans- och afrofeminist.  Jag har lärt mig många saker som jag inte förstod innan, säger Isabella. 

– Kursen har varit väldigt viktig för mig också berättar Lourdes. Innan förstod jag inte att jag hade rätt att vara den jag är. Att det inte är något fel på mig. 

Lourdes berättar att hon är från Puno och att hennes familj ifrågasatt hennes livsval och hennes sexuella läggning. När hon bodde hemma ville hennes föräldrar att hon skulle ha flätor och kjol men Lourdes kände sig obekväm med det. Hon klippte håret kort som en protest mot det patriarkala förtrycket.

Skapat ett tryggt rum

– Jag visste inte vad feminism var innan. Det enda jag visste var att jag kände att jag inte passade in i den typiska kvinnorollen. Genom kursen förstod jag att kvinnorollen är en konstruktion och att det är samhället, inte vi, som konstruerar den, säger Lourdes.

Idag bor hon i Lima och har ett eget klädesmärke som heter ”somos libres” (vi är fria). Hon säger att kursen och LIFS hjälpt henne mycket att våga använda sitt uttryck i sin design.

– Vi kan leva med olikheter. Vi kan ta hand om varandra. Det som är viktigt är att ifrågasätta sina privilegier och uppskatta skillnaderna mellan människor istället för att se dem som något negativt. Kursen är ett bevis för att det går och bara på det sättet kan vi skapa något större säger Milli, som arbetar för att hennes universitet ska respektera hennes identitet och registrera henne med det namn som hon identifierar sig med.

– Vi har skapat ett tryggt rum där alla litar på varandra och vi kan vara helt öppna med vilka vi är. Det är stort för oss som blir diskriminerade i så många situationer, avslutar Isabella.