Växthusprojektet – så funkar det

Somalia är ett av de länder i världen som drabbats hårt av klimatförändringarna. Med ökande temperaturer och uteblivna regn ödelägger torkan skörd efter skörd för landets bönder. Något som får förödande konsekvenser då över 70 procent av befolkningen livnär sig på odling.

Väderförhållandena i landet gör att sandstormar, insektsangrepp och sjukdomar på plantorna är vanligt förekommande. Minskade eller uteblivna skördar leder till ökad svält och många väljer att flytta för att få nya möjligheter. Många somalier befinner sig därför på flykt, både i sitt eget land och utomlands.

I Somalia är det entreprenörskap som är motorn i ekonomin. Det gäller inte minst bland kvinnorna, som har en lång och utbredd tradition av småföretagande. Världsbanken uppger att kvinnor i vissa delar av landet äger och driver mer än hälften av ”hushållsföretagen”. Samtidigt lever de – inte minst i de delar av landet där Diakonias samarbetsorganisationer jobbar – med många utmaningar. Mödradödligheten är hög och barnäktenskap och våld mot kvinnor är utbrett. Kvinnors deltagande i politiken och beslutsfattande rum är begränsad. Och vad gäller entreprenörskapet så är det svårt för kvinnor att ta sig in i de delar av verksamheten som skapar mervärde. Ofta har de inte kapital eller tillgång till banklån, vilket gör att de måste vara kvar i småskalig verksamhet, med färska varor som inte håller sig många dagar, och på små lokala marknader med begränsat antal besökare.

Klimatförändringar och andra kriser förstärker de ojämlikheter och orättvisor som redan existerar i ett samhälle. Så diskrimineringen som kvinnorna lever med och de dåliga förutsättningarna som den leder till, gör att de drabbas oproportionerligt hårt av klimatförändringar.

I den här kontexten finns Växthusprojektet.

Växthusprojektet ger människor en chans till försörjning, utrotar hungern och ökar jämlikheten genom att bygga växthus. Det kan låta galet att bygga växthus i ett så varmt land som Somalia. Men växthusen är byggda av nät, inte av glas som vi är vana vid i Sverige. Näten står emot sandstormar och skyddar mot insektsangrepp och skapar skugga. Inuti växthusen blir det därmed ett behagligare klimat för växterna samtidigt som solens strålar kan strila genom nätet. Växthusen minskar därmed värmen och bevarar fukten.

I växthusen kan grödor som tomater, spenat, grönpeppar och paprika odlas. Växthusen ökar effektiviteten så att odlingssäsongen har förlängts och deltagarna i projektet kan skörda flera gånger per år.

En viktig pusselbit i Växthusprojektet är vattenförbrukningen. Området Cuun, där delar av Växthusprojektet är beläget, har sedan 2016 varit drabbat av torka som lett till vattenbrist. Växthusen och den droppbevattning som används har gjort det möjligt för bönderna att minska vattensvinn, avdunstning och förhindra näringsavrinning. Droppbevattningen gör jorden lagom fuktig och är det mest effektiva vattensystemet för att odla. Nu kan tomater åter odlas i trakten. I Cuun är de enda närodlade tomaterna de som kommer från Växthusprojektet! För att minska risker odlar deltagarna flera olika grödor exempelvis spenat och paprika. Vattnet som används kommer från borrade brunnar och pumpas upp i tankar en gång i veckan. Därifrån leds det i ledningar in i växthusen. Utöver att minska vattensvinn använder bönderna ekologiskt gödsel som en del i sin klimatsmarta odling.

En del av projektet fokuserar även på praktisk utbildning. Tillsammans med Puntlands jordbruksdepartement har en plantskola i dubbel bemärkelse upprättats. Här får unga, framför allt arbetslösa kvinnor, lära sig odlingsmetoder från frö till skörd. Att äga mark är dyrt och något som få unga har möjlighet att göra. Tack vare jordbruksdepartementet och Diakonias samarbetsorganisationer finns ett växthus med tillhörande brunn som deltagarna kan bruka. Målet med utbildningen är att ge unga nycklar i att starta odlingskooperativ, utbilda om klimatförändringarna och klimatsmart odling, samt utrota hungern.

I alla växthus arbetar kvinnor och män sida vid sida som ett sätt att öka jämlikheten i landet. – Jag är stolt över att bidra till att ge mat på bordet till mig och min familj, säger Nadifo Jama Said, deltagare i Växthusprojektet. I ärlighetens namn domineras jordbrukssektorn av män. Men i vår by ser männen oss kvinnor som viktiga pelare i samhället där vi alla kan bidra.