En ung pojke från Syrien i vit t-shirt står i en gränd och ser in i kameran.
Barnrättsprojektet

”Jag hör hemma här”

Said och hans familj är flyktingar från Syrien. När de först kom till flyktinglägret i Beirut tänkte Said att han aldrig skulle vänja sig vid det nya landet. Vändningen kom när han fick kontakt med Diakonias barnrättscenter.

– Här på centret har jag fått nya vänner som jag har en bra relation till. Så nu känner jag mig hemma här, säger han.

Said är 16 år och vill bli kirurg eller kanske sjuksköterska. Men det är svårt, för på grund av coronapandemin och en galopperande ekonomisk kris i Libanon stängde skolorna verksamheten i över två år. När de öppnade igen fanns det inte pengar till alla barn och de syriska flyktingbarnen prioriterades inte.

Nedstängningarna och den ekonomiska krisen har lett till att många barn och unga i Libanon har hoppat av skolan. Särskilt de barn som har fattiga föräldrar, eftersom de ofta måste hjälpa till med familjens försörjning.
Också Said har tvingats arbeta. Men han har inte velat lägga drömmen om studier på hyllan och under tiden har han sett till att också besöka centret flera gånger i veckan. Och föräldrarna har lovat att så fort Said kan börja studera igen, så ska han slippa jobba.

– Jag oroar mig för framtiden, eftersom jag inte vet hur det ska gå med mina studier. Men det känns skönt att jag kan komma till centret. De har så många bra aktiviteter här.

En ung pojke från Syrien vid en skolbänk skriver i en bok.

– Till en början trodde jag att det skulle bli svårt att bli integrerad här. Det kändes som en stor utmaning. Men här på centret har jag fått nya vänner som jag har en bra relation till. Så nu känner jag att jag hör hemma här.

På centret finns det möjligheter att läsa engelska och matematik. Det finns också möjlighet att lära sig enklare yrken, som till exempel frisör eller mobiltelefonreparatör. En viktig del i verksamheten är att barn och unga ska få koll på sina rättigheter och att främja jämställdhet.

Said berättar att han gillar att läsa matematik, men att han också uppskattar centrets arbete med att stärka barn och unga. De pratar mycket om värderingar och får lära sig att skilja på gott och ont. Till exempel vad som är okej eller inte för en pojke att säga till en flicka.

– Jag tror att jag blir en bättre person av att komma hit. Vi har till exempel pratat mycket om barnäktenskap. Jag har tre systrar och en av dem gifte sig när hon bara var 16 år. Jag tänkte inte så mycket på det då. Men nu tänker jag att det är dåligt, hon var ju bara ett barn, konstaterar Said.

Swisha en gåva

Din gåva är viktig. Tillsammans förändrar vi världen!

Varför behöver vi din epostadress?

Läs mer om hur vi använder och behandlar dina personuppgifter i vår integritetspolicy.

Håll dig uppdaterad – prenumerera på Diakonias nyhetsbrev

Genom att registrera din e-post så godkänner du vår hantering av personuppgifter och tillåter oss att skicka dig relevanta nyhetsbrev om Diakonias arbete.