Böcker ger hopp för barn i Palestina
När våld och diskriminering är en del av vardagen blir det ännu viktigare att få vara barn. Genom historier, lekar och fantasier ger Diakonias barnboksprojekt barnen i Palestina en fristad, möjlighet att uttrycka sina känslor och föreställa sig en bättre värld. För 10-åriga Zeina Tabet är organisationens aktiviteter det bästa hon vet.
Människorna i de ockuperade delarna av Palestina lever med osäkerhet, våldsamma konflikter och orättvisor nära inpå sig hela tiden. Barnen är de som lider mest. 90 procent av barnen i Palestina uppger att de utsatts för våld i skolan eller hemma. Och som barn kan det vara särskilt svårt att förstå varför det pågår så mycket hemskheter. Syftet med det arbete som Diakonia stödjer är att ge barnen i Palestina möjlighet till en barndom som handlar om sådant som ett barns liv borde vara fyllt av. Fantasier, sagor, drömmar, lekar, pyssel, skapande, trygghet…
– Konst och litteratur är ett bra sätt för barn att uttrycka sig själva, sina förhoppningar och drömmar, säger Renad Qubbaj, verksamhetschef för organisationen.
Barnboksprojektets historia
Diakonias samarbetsorganisation Tamer bildades 1989 under den första intifadan, det palestinska upproret mot ockupationsmakten Israel. Många universitet och skolor stängdes ner och institutet sprang ur en rörelse för att bevara den palestinska kulturen och litteraturen. De har läskampanjer varje år och anordnar massor av aktiviteter.
Zeina bor i Palestinas hjärta
Zeina Tabet är ett av de barn som tar del av organisationens aktiviteter. Hon säger att det är det bästa hon vet. Hon har gått på sommarläger, har fått många nya vänner och älskar att rita. Hennes favoritmotiv är att rita ledsna ansikten, för att det är annorlunda, men hon är inte ledsen själv säger hon. Och trots att det i Ramallah, den palestinska stad hon bor i, ofta sker våldsamheter, tycker hon att det är härligt att vara barn där.
– Det är underbart väder och det är som Palestinas hjärta, säger Zeina.
Samtidigt som hon vet att alla som bor här hade haft det bättre om det inte fanns en ockupation.
– Det kan vara jobbigt ibland, som när de stannar vår bil och så får vi bara stå där och vänta i flera timmar.
Barnboksprojektet finns på bibliotek runt om i Palestina. Arbetet handlar mycket mer om att läsa en bok. Det lär barnen att förstå och läsa av livet på en massa olika sätt.
– Vi lever i omständigheter där barnen lider mycket av ockupationen och allt vad den innebär, det är svårt att förstå varför det är så mycket våld och orättvisor. De behöver något som visar dem sånt som är bra i livet.
– Vi vill att biblioteken ska få vara något unikt. De är inte religiösa och inte statliga utan kan ha en egen roll. De ska vara den tredje platsen efter hemmet och skolan eller jobbet. Dit kan man komma för att läsa, umgås, känna sig som hemma och förändra samhället, fortsätter Haneen.
Haneen Khairi, programansvarig på Tamer
Biblioteken särskilt viktiga för flickor
Runt 80 lokala palestinska bibliotek bildar ett nätverk för verksamheten, och målet är att göra dem till en frizon för barn och familjer.
Aktiviteterna är öppna för alla barn, men för flickor spelar de en särskilt viktig roll. I Palestina är flickors rörelsefrihet är ofta begränsad. Men biblioteken ses av många föräldrar som en säker plats att vara på.
– Aktiviteterna och samtalen gör att flickorna får bättre självförtroende och vågar prata för sig. De får större kraft att vara aktiva i sina familjer, de förstår mycket mer om sina rättigheter. Som ett resultat kan de kommunicera bättre med sina föräldrar om vad de har för behov och önskningar, säger Renad Qubbaj.
Barnen har fått i uppgift av bibliotekarien Heba Sae’da att beskriva ord de gillar och inte gillar genom maträtter. Zeina jobbar koncentrerat med den färgglada leran hon har framför sig på bordet. Hon delar av den lilla papptallriken med en röd ler-orm på mitten för att markera gränsen mellan mat hon gillar och mat hon inte gillar. På ena sidan skapar hon en pizzabit, på den andra en sorts svarta frön som hon inte riktigt vet vad de heter, bara att de är äckliga.
– Pizzan betyder kärlek och fröna hat, berättar hon, och fortsätter skapa.
Bibliotekarien Heba Sae’da läser sagan om Silly Lily för barnen. Den handlar om en flicka som hela tiden råkar säga dumma ord som sen känns obekväma och jobbiga i hennes kropp.
– Ibland säger vi dumma ord till folk utan att tänka efter, men orden är som mat vi inte gillar, de känns inte bra i kroppen, säger Heba till barnen. Tanken med övningen är att barnen ska lära sig mer om hur de vill uttrycka sig och vilka ord de tycker om.
