Lär känna Tori – en av Diakonias cykeltjejer
Går det att bygga jämställdhet med en cykel? Genom vårt cykelprojekt i Bangladesh vet vi att det är möjligt. Tori är en av tjejerna som fått lära sig cykla. Nu är hon en förebild för yngre tjejer.
Hon heter Sultana men alla kallar henne Tori. Hon är på många sätt en alldeles vanlig tonåring. På samma gång självsäker och lite blyg, skrattig och allvarlig. I ett hus av korrugerad plåt i en liten by utanför staden Mymensingh i Bangladesh bor Tori tillsammans med sin mormor och sina småsyskon. Hennes föräldrar arbetar i Dhaka eftersom arbetsmöjligheterna i den lilla byn är få. Och även om det bara är drygt tio mil mellan byn och huvudstaden tar det många timmar att färdas på de gropiga och skumpiga vägarna. Tori berättar att hon saknar dem mycket. Men hennes ögon glittrar och skrattet bubblar när hon berättar om vad cykelprojekt gett henne.
– Den första gången jag cyklade själv...vilken känsla. Jag susade förbi alla människor på vägarna och alla tittade på mig, säger Tori och gestikulerar ivrigt.
En femtedel gifts bort innan sin 15-årsdag
Genom cykelprojektet har hon lärt sig cykla. En enkel sak kan tyckas, men långt ifrån självklart i Bangladesh. I landet där en femtedel av alla tjejer gifts bort innan de ens fyllt 15 år är det inte ens självklart att få gå klart skolan. I ett samhälle där de ekonomiska förhållandena är knappa är cykeln ett hållbart och ekonomiskt effektivt färdmedel. Och med minskade kostnader och tryggare skolväg säkras flickors skolgång och riskerna för barnäktenskap minskar.
– Cykeln är ett verktyg för att öka tjejers rörelsefrihet men också för att stärka deras självförtroende och fysiska styrka, säger Morjina Khatun, anställd på Diakonias kontor i Bangladesh.
I Toris by och i byarna runt omkring arbetar Diakonia för att öka kunskapen om flickors och kvinnors rättigheter. Förutom cykellektionerna får Tori och hennes vänner utbildning i mänskliga rättigheter och jämställdhet. Diakonia arbetar också med samhället runt omkring flickorna. I lokala byråd lyfts frågor om barnäktenskap, vikten av att män också tar ansvar i hemmet och sexuella- och reproduktiva rättigheter.
Morjina vet att cykelprojektet fungerar
Morjina har sett cykelprojektet på nära håll och vet vilka positiva konsekvenser det har. För tjejerna som deltar så klart, men även för hela samhället runt dem.
– När jag var liten hade jag inte möjlighet att cykla. Nu vill jag att den nya generationen ska få den möjligheten. Jag är så stolt över att få bidra till att ge de här tjejerna chansen, säger Morjina och ler stort.
Coronapandemin förvärrar en redan svår situation
Coronapandemin har slagit hårt mot tjejerna i Bangladesh. Skolorna har nu varit stängda i mer än ett år. Enligt FN är risken stor att många aldrig kommer tillbaka till skolan. Många familjer som varit beroende av inkomster från familjemedlemmar med jobb i Dhaka har fått en svårare ekonomisk situation. När ekonomin blir sämre ökar risken för barnäktenskap. Och det betyder i stort sett alltid att skolgången avbryts. Tori försöker så gott hon kan att ta del av undervisning på distans men det är svårt. Byn hon bor i ligger avlägset och internetuppkoppling är inget att räkna med. Hon använder fortfarande cykeln, den ger henne möjligheter att transportera sig och komma ut och röra på sig.