”Då förstod vi att vi måste lämna Khartoum”

I Egypten får barn som flytt krigets Sudan hjälp genom Diakonias nya Världens barn-projekt. Vår kommunikatör Lena Hansson har varit där och träffat många av barnen. Läs hennes berättelse här.

För ett par veckor sedan besökte jag Diakonias arbete i Egypten. I Kairo träffade jag tioåriga Atong Dut Marko. Hon är ett av miljoner barn som har tvingats fly kriget i Sudan, världens just nu mest akuta humanitära katastrof.

Våldet som hon och hennes familj har tvingats uppleva får blodet att isa sig. När hennes mamma Rose Apai Wac berättade för mig om natten när väpnade män slog in dörren och trängde sig in i deras hus i Khartoum såg jag hur skräcken i hennes ögon kom tillbaka. Männen slog sönder allt i deras väg, viftade med vapen, och hotade att döda Rose och hennes man framför ögonen på barnen.

Utanför dörren avlöste skottsalvorna varandra och Rose och hennes man visste att flera grannar hade dödats medan deras barn tvingades se på. De visste att de beväpnade männen menade allvar.

- "Då förstod vi att vi måste lämna Khartoum", sa Rose.

Familjen flydde hals över huvud. Så småningom kom de till Kairo. Där lever de, som många andra flyktingar från Sudan, under väldigt svåra förhållanden. Många lider brist på mat och kläder, de har sällan tillgång till sjukvård och barnen får inte gå i egyptisk skola.

Tack vare Världens barn och Diakonias samarbetsorganisationer får Atong och andra sudanesiska barn gå i skolan, tillgång till sjukvård, familjerna får hjälp med mat, kläder och hyra.  

- "Skolan är Atongs trygghet", säger hennes mamma Rose.

Atong vill inte prata alls om de skrämmande upplevelserna hemma i Sudan. Hon minns helst den goda mangon, deras fina hus – som inte längre finns kvar, hur hon lekte med grannbarnen. Och hon hoppas få fortsätta gå i skolan och kanske en dag kunna jobba som läkare, för att hjälpa barn som har skadats och har det svårt.