Ljusglimtar för ett starkare svenskt bistånd 

Nu har regeringen och oppositionspartierna berättat hur de planerar att budgetera till biståndet de kommande åren. Vi ser att framtiden för svenskt bistånd rymmer både mörka orosmoln och strimmor av hopp.

Under 2025 ritades biståndskartan om totalt, när Donald Trump monterade ned USAID. Regeringen konstaterade tidigare i sin höstbudget att Sveriges roll som biståndsgivare nu är viktigare än någonsin – men fortsätter ändå på den inslagna vägen och överger civilsamhället i världens fattigaste länder. Samtidigt används biståndet i allt högre grad till migration och återvandring. 

– Regeringen ser samma enorma behov i världen som vi. Ändå ser vi ingen som helst handlingskraft från regeringshåll, tvärtom fortsätter man på sin inslagna bana. Sedan 2021 har Sveriges bilaterala bistånd till Afrika minskat med 40 procent, till Latinamerika med över 45 procent och till Asien med över 50 procent, säger Diakonias generalsekreterare Mattias Brunander.

När Tidöregeringen tillträdde år 2022 chockades många av att Sverige tog av sig ledartröjan genom att sänka biståndet. Åtagandet om en procent övergavs även snabbt, en överenskommelse som Sverige har stått bakom i över 50 år och som betyder att vi avsätter en hundradel av våra inkomster till människor som lever i fattigdom och förtryck. 

Bland oppositionspartiernas skuggbudgetar finns två ljusglimtar. Både Centerpartiet och Miljöpartiet vill se kraftiga satsningar framöver. Miljöpartiets satsningar skulle bland annat innebära ett större kärnstöd till FN och att Sveriges biståndsbudget nästa år motsvarar en procent av BNI. Centerpartiet vill se en separat fond för Ukraina så inte stödet tas från den krympande biståndsbudgeten och drabbar världens fattigaste länder. Det gör att även Centerpartiet budgeterar för en biståndsnivå på minst en procent. 
 
Socialdemokraterna beslöt vid sin senaste partikongress att biståndet ”ska öka successivt”. Men i partiets budgetmotion så minskar nu istället biståndet. Det gäller såväl i faktiskt kronor och i procent. År 2026 minskar nivån till 54 miljarder konor vilket motsvarar 0,75 procent av BNI, för att sedan gå ner till 0,73 procent år 2027 och 2028. 
 
Detsamma gäller Vänsterpartiet som tidigare både försvarat biståndets integritet och länge avsatt en procent till bistånd men som nu – för första gången någonsin – sänker sina ambitionsnivåer rejält. År 2026 budgeterar partiet för en nivå på 0,79 procent av BNI, vilket är strax ovanför regeringen.