Som en fågel i en bur
Thailand är inte ett land som främst förknippas med flyktingar. Men i norra delen, nära gränsen till Myanmar bor tusentals människor i flyktingläger. De flesta av dem är papperslösa och mer eller mindre instängda i lägren. Många unga riskerar också att bli offer för människohandel eller sexuell exploatering.
– Jag känner mig som en fågel i en bur. Om ni låste upp den skulle jag flyga iväg! säger 20-åriga Ella.
Diakonia driver ett projekt i regionen längs gränsen mellan Myanmar och Thailand för att hjälpa migranter som Ella. Flyktingarna här lever som i ett slags ingenmansland. Många är födda här och vissa har bott här i över 30 år. De tillåts bo i läger utmed gränsen men erkänns inte som flyktingar. Deras möjligheter är starkt begränsade.
– Migranterna får inte röra sig fritt och heller inte arbeta utanför lägren eftersom de flesta saknar både identitetshandlingar och arbetstillstånd. Om de ändå arbetar utanför lägren så riskerar de att deporteras. Många papperslösa lever i ständig rädsla för att polisen ska komma och ta dem, säger Wipawan Khoonthaweelapphol, programhandläggare på Diakonias kontor i Thailand.
- Över 90 000 flyktingar befinner sig i Thailand
- Landet har nio flyktingläger på gränsen till Myanmar
- Varje dag fortsätter fler människor att fly förtryck, våld och fattigdom i jakt på ett bättre liv.
- Stödet till flyktinglägren minskar och situationen för flyktingar och migranter blir allt mer utsatt.
Stor risk för människohandel
Risken är stor att ungdomarna blir offer för människohandel. Män och unga pojkar utnyttjas ofta som billig arbetskraft på byggen och fabriker under osäkra förhållanden. För kvinnor och flickor är risken stor att exploateras för sexuella ändamål. Med löften om att de ska få jobb i restaurang- eller underhållningsbranschen eller på turistorternas karaokebarer och massagesalonger, luras de in i sexindustrin. De flesta är i övre tonåren, men det förekommer att flickor som är så unga som 12 år har påträffats i den thailändska sexindustrin.
Målet med Diakonias projekt är att migranterna ska kunna leva fria och skyddas från att bli uttnyttjade.
– Många känner inte till sina rättigheter. Det här projektet skapades för att skydda migranterna och att stärka deras egen förmåga att utöva sina rättigheter, berättar Wipawan på Diakonia.
Är instängd på skolan
En av tusentals unga migranter är tjugoåriga Ella som tillhör urfolket Karen. Hon kom till flyktinglägret i Thailand 2007, tillsammans med sina föräldrar, sina två bröder och en äldre släkting. De flydde på grund av konflikter i Ellas hemby och för att hennes föräldrar ville ge henne chansen att studera. 2015 fick Ella möjlighet att lämna flyktinglägret och flytta till en internatskola men hennes föräldrar bor kvar i lägret och varken de eller Ella har handlingar som gör att de kan stanna i landet.
– Det är svårt, för vi är inte legala migranter. Lärarna är vår säkerhet, vi kan bara åka någonstans om de följer med, säger Ella.
Hon är tacksam över att hennes föräldrar gett henne möjligheten att studera och berättar att hon så småningom vill arbeta med att hjälpa andra. Ella hoppas att flyktingar i framtiden får större möjligheter än vad hon haft, och bättre utbildning.
– Jag känner mig som en fågel i en bur. Om ni låste upp den skulle jag flyga iväg, säger Ella.
Det är ungdomar som Ella som Diakonias projekt vill stödja så att de i framtiden kan arbeta lagligt, röra sig fritt och inte bli utnyttjade.