Diakonia - Människor som förändrar världen
Ying driver en affär i ett migrantläger i Thailand. Hon berättar att kvinnliga migrantarbetare har det extra svårt. Foto: Jonas Gratzer

Migranters villkor förändras sakta

Genom att informera migranter, arbetsgivare och myndigheter om arbetares rätt och mänskliga rättigheter vill vi få slut på arbete under slavliknande förhållanden. Och efter ett par års ihärdigt arbete börjar en långsam förändring märkas.

– Livet här är svårt. Folk får lön oregelbundet, ibland kan det gå två månader innan de får betalt. Därför måste jag ofta sälja mina varor på kredit, men sen blir det svårt att kräva in skulderna.
Det berättar Ying, en medelålders kvinna som bor och driver en kioskliknande affär i ett av migrantlägren i Chiang Mai i norra Thailand. Det bor ett hundratal personer i lägret. De tillfälliga bostäderna består av bristfälligt hopspikade brädor och plåttak. Hundar och höns strövar fritt på den dammiga marken. Det är trångt och ohygieniskt, rinnande vatten saknas. Ying berättar att de flesta i lägret, liksom hon själv, kommer från Myanmar och att alla arbetar på samma bygge. Arbetsgivaren äger marken och låter migranterna bo på platsen tills bygget är klart.

Kan inte betala för barnens skola

En höna pickar på en plastpåse på marken framför Ying. Hon följer den med blicken medan hon berättar att det är många barnfamiljer som kommer till Thailand för att föräldrarna ska arbeta. Kvinnorna tjänar 200 baht, cirka 60 kronor, om dagen och männen får 300 baht, cirka 95 kr, eftersom de anses göra ett tyngre jobb. Olyckor på byggarbetsplatserna är vanligt och migranter tvingas köpa säkerhetsutrustning som hjälmar och skor för egna pengar.

Barnen får nästan alltid ta hand om sig själva medan föräldrarna arbetar. Antingen följer de med till byggarbetsplatsen för att leka med andra barn, eller stannar kvar i lägret.
– Egentligen har barnen rätt att gå i skolan. Men föräldrarna har sällan råd att betala för skolmat, böcker och skolskjuts, säger hon.

Gravida riskerar förlora jobbet

Livet som migrant är extra svårt för gravida och ammande kvinnor, menar Ying. En kvinna utan arbetstillstånd riskerar bli av med jobbet när hon blir gravid. Dessutom är mödra- och förlossningsvård dyr i Thailand och kvinnor som arbetar illegalt har sällan råd att betala en vårdförsäkring.

– En kvinna födde barn på toaletten där, säger Ying och pekar på ett litet plåtskjul med ett hål i det grova cementgolvet. Hon fick tvillingar, men den ena dog. Det fanns inget vi kunde göra.

Kvinnor med arbetstillstånd har rätt till tre månaders ledighet i samband med förlossningen. När mammorna börjar jobba igen hinner de bara träffa sina bebisar tidig morgon och sen kväll. Ibland sparar föräldrarna in på barnvaktskostnaderna genom att åka hem till Myanmar för att lämna bebisen hos mor- eller farföräldrarna.

Arbetares rättigheter kränks öppet

Den ekonomiska situationen i Myanmar är svår, särskilt svårt att försörja sig är det på landsbygden. Men när migranter kommer till Thailand får de sällan ens den lagstadgade minimilönen. Ändå är det mer än vad de skulle tjänat hemma i byn.
– Arbetsgivarna känner till situationen och använder den som ett förhandlingsargument för att dumpa lönerna. Det blir ett sätt att öppet kränka arbetarnas rättigheter, säger Suchart Trakoonhutip som arbetar på Diakonias samarbetsorganisation MAP Foundation.

2018 fanns det över två miljoner migranter registrerade i Thailand, men mörkertalet antas vara stort. Efterfrågan på billig arbetskraft ökar i takt med att thailändarna själva vänjer sig vid en högre levnadsstandard.

– Migrantarbetare är en stor grupp i Thailand. Trots att de hjälper till att bygga den thailändska ekonomin, behandlas de som maskiner. Arbetsgivarna måste få upp ögonen för att migranterna är människor med rättigheter, säger Suchart.

Kunskap minskar risk för exploatering

Diakonia och Ecpat Sverige arbetar i ett gemensamt projekt för att stärka migranternas kunskap om sina rättigheter och minska risken för att de utsätts för exploatering

I projektet ingår att skapa nätverk på båda sidor av gränsen mellan Thailand och Myanmar för att informera människor som vill migrera om hur villkoren ser ut och vilka rättigheter de har. Dessutom finns en hjälplinje dit människor kan ringa om de får problem.

– Vi vill underlätta för människor att skydda sig mot kränkningar och svåra förhållanden. Med information och kunskap får de fler valmöjligheter och vet hur de kan lösa problem om något händer, säger Suchart.

Attityder börjar sakta förändras

Hittills har över 30 000 migranter nåtts av information om sina rättigheter. Dessutom har runt 500 arbetsgivare kontaktats för att de ska få bättre kunskap om arbetsrättslig lagstiftning, om mänskliga rättigheter och för att förändra den negativa synen på migrantarbetare. Det har lett till att en del arbetsgivare börjat visa större intresse för att samarbeta med organisationer, inte minst när det gäller barns rättigheter och skydd. En del arbetsgivare har också börjat förhandla med migranter som kräver bättre arbetsförhållanden.