Kvinnohänder räknar pengar på bord
Nyhet

Investeringar för en bättre värld efter coronapandemin

2020-06-08

Världen slåss just nu mot coronapandemin och dess förödande humanitära och ekonomiska konsekvenser. Miljontals offer kommer att skördas men inte främst av själva viruset utan av dess följder. Vägen framåt måste därför ha byggandet av en bättre värld i sikte. Rätt investerade kan privat kapital bidra till att skapa en jämlik, rättvis och hållbar värld. Men då krävs ett nytt "business as usual".

Det är världens fattiga och mest utsatta grupper – som kvinnor, barn och diskriminerade - som kommer att lida värst. Bland dem kommer covid-19 att skörda miljontals offer – men inte främst av själva viruset, utan av dess följdverkningar.

Den direkta politiska responsen på pandemin har spelats ut olika runt om i världen och exemplen på hur mänskliga rättigheter har kränkts genom ökad övervakning, tystande av journalister och ökad förföljelse av människorättsförsvarare har varit många. Företag och ekonomiska aktörer har agerat väldigt olika på pandemin, men vi har kunnat se att de utmaningar kring mänskliga rättigheter som redan finns i globala leverantörsled och vid utvinning av naturresurser, bara har ökat.

Konferens om vägen framåt

Som ett led i detta samlades nyligen några av världens största kapitalförvaltare och investerare, på inbjudan av FN och biståndsmyndigheten Sida, för en online-konferens om vägen framåt. Syftet var att tillsammans med civilsamhället, regeringsföreträdare och internationella organisationer diskutera hur vi efter coronakrisen bygger en bättre värld genom långsiktiga investeringar som bidrar till att minska fattigdomen och till en hållbar utveckling. Men representanter från civilsamhället i talarlistan räknades till en och från utvecklingsländer noll.

Det var den första globala konferens som organiserats i samarbete med Global Investors for Sustainable Development (GISD), ett nätverk som bildades i höstas och som består av 30 organisationer och representanter för några av världens största banker, försäkringsbolag, pensionsfonder och företag. Bland medlemmarna finns Bank of America, tyska försäkringsjätten Allianz och världens största bankkoncern Industrial and Commercial Bank of China.

Investeringskapital som kan göra stor skillnad

En av medlemmarna Swedish Investors for Sustainable Development (SISD) – bildat och organiserat av biståndsmyndigheten Sida – har varit en inspiration till nätverkets bildande. Tillsammans förvaltar dessa investerare ett kapital på 154000 miljarder kronor. Över hundra gånger mer än världens samlade bistånd idag! Enbart svenska SISD har ett investeringskapital på omkring 8000 miljarder kronor – att jämföra med den totala svenska biståndsbudgeten som i år är på 52 miljarder. Det är alltså ett enormt privat kapital som, rätt investerade, kan göra stor skillnad.

Hur ska dessa investeringar göras och hur ska vi möta utmaningarna efter coronakrisen? Hur kan privat kapital samarbeta med utvecklingsaktörer för att skapa en jämlik, rättvis och hållbar värld? Och är investerare redo för en sådan agenda?

Det är viktiga frågor. Diakonia deltar gärna i den dialogen och vi ser att politiken och kapitalet kanske ska sitta i samma båt, under förutsättning att den styr i rätt riktning. Diakonia arbetar redan nu i Bryssel för att exempelvis få EU:s ”reponse and recovery plan” att innehålla vad vi anser vara viktiga beståndsdelar kring exempelvis skatt och hållbart företagande. Vi skrev tidigare om vilka villkor vi menar att Sveriges krisstöd till näringslivet bör innehålla. Sverige måste aktivt stödja EU-kommissionens initiativ för en lagstiftning kring så kallat human rights due diligence, som kommer vara en viktig pusselbit för ett mer hållbart näringsliv och därmed en mer hållbar framtid. En plan för återhämtning och hållbart företagande måste ha ett tydligt fokus på jämställdhet, där kvinnors deltagande i beslutsfattande är avgörande.

Brist på politisk vilja

Investerares vilja, inriktning och kapital ska inte underskattas, om det används på rätt sätt. Hade vi hållit tidsplanen för de globala hållbarhetsmålen och Agenda 2030 hade vi varit bättre rustade att bemöta pandemin och redan varit på väg mot en mer hållbar tillväxt. Men en orsak till förseningen har bland annat varit bristen på finansiering, liksom politisk vilja, märk väl. Principles for Reponsible Investment PRI, har tillsammans med flertalet aktörer, tagit fram viktiga principer kring hållbara investeringar, även specifikt kring covid–19. Investor Alliance for Human Rights, en sammanslutning av mer än 105 internationella investerare, har gett sitt stöd för lagstiftade krav på företag att respektera mänskliga rättigheter men där vi tyvärr bara återfinner en enda svensk investerare, Öhmans.

Building back better

Många fler har uttryckt att pandemins återhämtningsplaner måste ta ökad hänsyn till klimatet, vilket är viktigt, men vi uppmanar alla aktörer att inte glömma bort orden People eller Social i ramverken "people, planet, profit" och "Economic and Social Governance". För att leva upp till devisen Building Back Better behöver vi agera snabbt och storskaligt, utifrån hållbarhetsprinciper. Att gå från sårbarhet till resiliens kräver politik och investeringar för miljö, klimat, arbetare och mänskliga rättigheter, med en hög ambitionsnivå för att bemöta krisens omfattning och en nå en långsiktig hållbarhet.

Motgångar föder möjligheter

Men motgångar skapar ofta möjligheter. Som Storbritanniens premiärminister Winston Churchill en gång sa: ”Never let a good crisis go to waste”. När det dags för världen, Europa och Sverige att komma på fötter igen, och tillsammans gå vidare framåt för att åtgärda skadorna efter krisen, kan vi bygga upp en bättre framtid för nästa generation. Vi kan se det som en unik möjlighet. En möjlighet att inte bara återbygga det som en gång var och fortsätta som förut, utan investera för framtiden i en jämlik, rättvis och hållbar värld. Ett nytt ”business as usual”.


Kvinna på ett fält dricker vatten

Finansiering för utveckling

Resurserna måste fördelas mer jämlikt

Diakonia arbetar för att det ska finnas tillräckligt mycket pengar i fattiga länder för att de ska kunna uppnå de globala målen. Som det ser ut idag är det ett stort glapp mellan hur mycket resurser som finns och hur mycket som behövs. För att fylla det glappet behövs politiska reformer av de globala finansiella systemen.

Följ biståndsdebatten!

Är du intresserad av våra fokusfrågor och vill bli uppdaterad med nyheter, fakta och analyser kan du anmäla dig till vårt e-nyhetsbrev.

Genom att registrera din e-post så godkänner du vår hantering av personuppgifter och tillåter oss att skicka dig relevanta nyhetsbrev om Diakonias arbete.
Man utvinner guld i flodskreva