Vi saknar en svensk politik mot skatteflykt

Efter coronapandemin har Sverige och andra EU-länder sjösatt stödprogram för flera tiotals miljarder, satsningar som utvecklingsländer inte kan göra. Varje år förlorar de långt mycket mer än vad de får i bistånd, genom multinationella företags skatteflykt. Ändå blockerar Sverige det EU-regelverk som skulle kunna hindra skatteflykten. Det är inte acceptabelt.

Utvecklingsländerna förlorar varje år runt 200 miljarder dollar genom multinationella företags skatteflykt, enligt beräkningar från Internationella Valutafonden. Summan är mycket större än det samlade årliga biståndet till dem. I en tid då människor dör för att grundläggande sjukvård saknas är detta oacceptabelt.

Skattesystem som främjar jämlikhet och jämställdhet är en förutsättning för att stater ska kunna genomföra sociala och ekonomiska reformer. Att stoppa utflödet av kapital är en hörnsten i finansieringen av de globala målen, och i krisen kring coronapandemin lyfter FN:s generalsekreterare skatteflyktsfrågan som särskilt prioriterad.

Ändå nämns inte skatteflykt i regeringens proposition för genomförandet av Agenda 2030, annat än i vaga referenser till den så kallade Addis-agendan. Ökad insyn i multinationella företags skattebetalningar skulle bidra till sundare marknader och jämna ut spelplanen mellan de små och medelstora företagen å ena sidan, och de multinationella å andra.

Såväl EU-parlamentet som många EU-länder vill därför se ett gemensamt regelverk som skulle ålägga multinationella företag att redovisa sina vinster och skatter för varje land de är verksamma i. Öppenheten i denna offentliga land-för-land-rapportering handlar inte om att utöka EU:s skattebas, utan om att kunna utkräva ansvar, något som EU-kommissionen och EU-parlamentets rättsliga utredningstjänst har konstaterat.

Men istället hänvisar Sverige denna fråga till EU:s råd för ekonomiska och finansiella frågor, ECOFIN. Det gör det möjligt för skatteparadis som Malta och Luxemburg att blockera den fortsatta processen, eftersom det inom ECOFIN krävs enhälliga beslut från medlemsländernas finansministrar.

Vi vill se en svensk politik som motverkar skatteflykt, korruption och andra brottsliga finansiella flöden. Detta i enlighet med Sveriges politik för global utveckling, som utgår från ett rättighetsperspektiv och behoven hos människor som lever i fattigdom. I rapporten Barometer 2020, som vi tagit fram inom ramen för Concord, föreslår vi flera konkreta steg.