Därför gör Diakonia partienkäter

Varje vår skickar Diakonia ut en enkät till riksdagens partier, för att ta reda på var de står i frågor som rör bistånd, jämställdhet och demokrati. Enkätsvaren redovisas inför Almedalsveckan och utgör diskussionsunderlag vid Diakonias seminarier och politikersamtal i Almedalen och under resten av året.

I över 15 år har Diakonia skickat ut enkäter till samtliga riksdagspartier med bistånds- och utrikespolitiska frågor. Svaren har sammanställts och redovisats på Diakonias hemsida, och legat till grund för många samtal om sittande regeringars, men även oppositionspartiers ställningstaganden och förda politik. Hittills har alla partier besvarat enkäten, med undantag av Sverigedemokraterna.

Under åren har Diakonia både berömt och riktat kritik mot partier utifrån deras svar. Bland annat fick Socialdemokraterna valåret 2022 kritik för att ha urholkat biståndet genom att låta det betala för migrationspolitiska insatser, medan Liberalerna och Kristdemokraterna fick uppskattning för att de stöttade principen om att avsätta motsvarande en procent av BNI i bistånd.

Årets enkät består av åtta frågor inom bistånd, jämställdhet, demokrati och företags ansvar för mänskliga rättigheter. Bland annat frågar vi partierna om de vill öka finansieringen till jämställdhet inom biståndet, och hur de ställer sig till att låta biståndet nå en procent av BNI under nästa mandatperiod.

Exempelfrågor på årets enkät:

Öka biståndet för demokrati och civila samhället?
Det demokratiska utrymmet för civilsamhället krymper världen över. Auktoritära makthavare använder politiska, sociala och juridiska strategier för att hindra organisationer och rörelser från att verka självständigt. Demokratins tillbakagång har uppmätts de senaste 25 åren enligt V-Dem vid Göteborgs universitet, och idag lever knappt 7 procent av jordens befolkning i fria demokratier med tillgång till yttrande-, åsikts- och associationsfrihet.

Sverige har genom sitt bistånd haft omfattande stöd till demokratirörelser, och stödet till civilsamhället är fortsatt en viktig komponent för att ge långsiktiga förutsättningar för organisationer och aktörer som kräver civila och politiska rättigheter världen över. Regeringens reformagenda prioriterar demokratibistånd och civilsamhällesbistånd – ändå har bistånd till demokratiaktörer i repressiva länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern minskat i nominellt värde. 

Fråga: Anser ditt parti att demokratins globala tillbakagång och det nya geopolitiska läget med tydlig demokratisk tillbakagång även i USA och Europa, motiverar att det svenska biståndet till demokrati och civilsamhälle med global utblick ökar?

En procent av BNI till bistånd
USA:s och en del EU-länders minskade bistånd gör att miljoner riskerar att dö, bland annat på grund av indraget stöd till vaccinationer och bromsmediciner mot HIV/AIDS. Många afrikanska länders sjukvårdsystem riskerar att kollapsa. Miljontals barn står utan undervisning. Demokratikämpar lämnas åt sitt öde, och oberoende journalistik förlorar stöd.

Kristdemokraterna och Liberalerna har kongressbeslut/partiprogram som stödjer principen om att avsätta motsvarande 1 procent av BNI i bistånd, och i Diakonias partiledarenkät inför valet 2022 svarade partierna ja på frågan om ”ni som parti stödjer principen om att avsätta motsvarande enprocent av BNI till bistånd under hela mandatperioden”. Men i regeringsförhandlingarna som följde, valde partierna att ge upp stödet. Dessutom har biståndet i relation till BNI sänkts, och låsts vid ett fast belopp för 2027 och 2028. Enligt regeringens egna BNI-prognoser motsvarar beloppet 0,68 procent av BNI år 2028.

Socialdemokraterna stödjer också principen om 1 procent till bistånd, enligt partiets internationella program, och svarade ja på samma fråga i Diakonias enkät. Men i den egna budgeten har anslaget minskat till 0,83 procent av BNI för 2025 och 0,76 för 2026.

I Almedalen 2024 svarade Kristdemokraterna, Centerpartiet, Miljöpartiet och Vänsterpartiet att biståndet borde nå 1 procent redan 2027. Socialdemokraterna ville inte ange årtal men sade att om det blir regeringsskifte med konstellationen S, Mp, V och C så ”kan de lova att biståndet kommer att återställas till motsvarande 1% av BNI”.

Fråga: Kommer ditt parti, om ni efter valet ska ingå i eller stödja en ny regering, villkora detta med att biståndet ska återställas till 1% av BNI under mandatperioden, det vill säga senast 2030?
Ja:
Nej:
Motivera gärna ditt svar.

Partiernas svar och Diakonias analys av dessa redovisas i juni och kommer även bland annat att diskuteras på våra seminarier under årets Almedalsvecka.

Liberalernas Johan Pehrson fick 2022 diplom för partiets ambitiösa svar i Diakonias enkät.