Diakonia - Människor som förändrar världen
Skolverkets ”hållbarhetssol” visar på mångfalden i begreppet lärande för hållbar utveckling

Varför jobba med globala frågor i skolan?

Om man kan ta in det globala perspektivet i klassrummet har man kommit långt som lärare. Det är en del av uppdraget, tydligt uttryckt i skolans styrdokument, och leder till mer toleranta unga människor.

2015-02-04 Ansvarig: Lena Hansson

Undervisning kring mångfald, interkulturell förståelse och mänskliga rättigheter ger resultat. Forum för levande historias rapport från 2010, Den mångtydiga intoleransen – en studie om gymnasieungdomars attityder – är uppmuntrande att ta del av.

Undervisning påverkar attityder

Studien visar att elever som inte får någon undervisning om rasism och mänskliga rättigheter är mer ambivalenta eller mer negativa i sin inställning till utsatta grupper, medan de gymnasieelever som får undervisning uppvisar mer positiva attityder. Med andra ord, ju mer undervisning om rasism och mänskliga rättigheter desto mer positiva attityder får unga till minoriteter. Samma rapport visar att mellanmänskliga möten ökar ungas tolerans. De unga som har en vän som tillhör en minoritet är mer positiva till minoritetsgrupper i allmänhet.

Ökad tolerans

Undervisning om globala frågor kan ge ökad tolerans. Det kan även fungera som en plattform för lärande och vara svaret på frågan ”varför ska jag lära mig det här?” När kunskap sätts in i ett sammanhang av globala hållbarhetsfrågor blir unga människor engagerade. Hållbarhetsproblem, som brist på jämställdhet, provocerar och lösningar inspirerar. Det är hoppfullt att unga attraheras av globala frågor.

Personligt engagemang

Utmaningen för lärare är att få eleverna att se optimistiskt på situationen och inte frånsäga sig sitt ansvar. Ett effektivt sätt att motivera individer att agera är att uppmuntra ett personligt engagemang som gör att man känner hopp istället för hopplöshet.

Skolans styrdokument visar tydligt på vikten av frågorna:

Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet mellan människor är de värden som utbildningen ska gestalta och förmedla. (Gy11)

Läraren ska se till att undervisningen till innehåll och uppläggning präglas av ett jämställdhetsperspektiv. (Gy11)

En stadig grund

Det finns en stadig grund att stå på när man arbetar med jämställdhet och hållbar utveckling i skolan. En rad internationella och nationella dokument ger mandat och stöd åt arbetet.

UNESCO’s dekad för lärande för hållbar utveckling (2005-2014) betonar vikten av att arbeta ämnesintegrerat, holistiskt och kreativt med globala frågor i klassrummet.

Sveriges politik för global utveckling (PGU) inbegriper både ett effektivt bistånd och en samstämmighetspolitik som omfattar samtliga politiska områden för att bidra till en global hållbar utveckling och uttrycka vikten av jämställdhetsperspektiv.

“För att Sveriges bidrag till global utveckling och kampen mot fattigdomen ska bli effektiv måste vi öka vår förmåga att sätta oss in i den fattiga individens verklighet. Det ställer krav på kunskap och analys om samband och effekter inte bara på makronivå utan även ner på individnivå. Det medför också att flera perspektiv måste anläggas samtidigt, t.ex. jämställdhetsperspektivet och barnperspektivet.” (PGU p.7)

Sveriges politik för global utveckling beskriver hur man kan få ökad förståelse för människors olika livsvillkor. Citatet ovan sätter fokus på tre nyckelord för lärande: identifikation, empati och omvärldskunskap.

Hållbarhetssolen

Innehållsmässigt bör läraren utgå från Skolverkets ”hållbarhetssol” (se ovan) som på ett överskådligt sätt visar på mångfalden i begreppet lärande för hållbar utveckling. Det finns en bredd som är lätt att applicera på skolans alla ämnen och det blir tydligt hur man kan samarbeta och arbeta över ämnesgränserna. Lärande för hållbar utveckling blir det perfekta paraplyet att enas under, där jämställdhet är en tydlig komponent. Alla ämnen och verksamheter måste ingå, samtidigt som barn och ungdomar i alla åldrar omfattas. ”Gröna frågor”, demokratifrågor och solidaritetsfrågor hänger ihop globalt och lokalt. Allt angår alla.

Som pedagog kan man utifrån ett globalt hållbarhetsperspektiv diskutera kvinnans roll i Sverige, i världen och jämföra livsvillkor.

Att ta del av globala frågor som jämställdhet från en annan kontinent vidgar elevernas perspektiv och tolerans.