Demokrati
Diakonia tror på ett samhälle där alla människor kan göra sin röst hörd och vara med och påverka. Demokrati består av vissa formella delar, till exempel fria val, oberoende media och möjlighet att starta organisationer. Men det är också en kultur där mångfald och olika åsikter ses som något positivt.
Demokrati är inget man blir klar med, det är en process som sker hela tiden. Diakonia arbetar specifikt med att människor som lever i fattigdom ska få mer politisk makt och att kvinnor, hbtqi-personer, unga och urfolk ska ha en större inflytande i samhället. Vi arbetar för att stoppa diskriminering som stänger människor ute från demokratin.
Ordet demokrati kommer från grekiskan och betyder folkstyre. Det innebär att du som bor i ett land eller ett område ska ha möjlighet att tycka till om hur landet ska styras. Till exempel genom fria och allmänna val.
Viktiga delar i en demokrati:
- Respekt för mänskliga fri- och rättigheter.
- Fria och rättvisa val med allmän rösträtt.
- En fungerande rättsstat är en förutsättning i en demokrati.
Det betyder bland annat:
- Att grupper och individer har möjlighet att delta och påverka i samhället.
- Att alla människor är lika inför lagen.
- Att det finns insyn i verksamheter som styr landet.
Global tillbakagång
Demokratin i världen är på tillbakagång. För femtonde året i rad är andelen människor som lever i icke-demokratiska länder större än de som lever i demokratiska länder. Covid-19-pandemin förvärrade situationen. Under pandemin passade många makthavare på att skärpa människors rörelsefrihet och mötesfrihet. På många håll kvarstår restriktionerna, trots att pandemin inte längre anses lika farlig.
71 procent av världens befolkning lever i länder som är autokratiskt styrda - det vill säga där makten ligger hos en ledare med absolut makt.
Demokrati handlar om att människor ska ha möjlighet att påverka politiska beslut och att ha makt över sitt eget liv. Därför är demokrati också en viktig nyckel när det gäller att bekämpa fattigdom.
För att politiken i ett land ska avspegla alla människors behov är det viktigt att det finns en jämn representation av människor från olika grupper. Men tyvärr är det vanligt att kvinnor, unga och minoritetsgrupper är underrepresenterade i politiken. Bara en fjärdedel av parlamentsledamöterna i världen är kvinnor.
I en demokrati är också civilsamhället en viktig röst. Men runtom i världens ser vi att organisationer som arbetar för demokrati och mänskliga rättigheter motarbetas. Det kan till exempel handla om att nya lagar och regler införs, som gör det svårare för organisationer att ta emot internationellt stöd. Det kan också handla om lagar som gör det svårare att registrera sig eller arbeta fritt.
Krympande demokratiskt utrymme
När demokratin går tillbaka brukar det också kallas för ett krympande demokratiskt utrymme. Hur den demokratiska situationen ser ut varierar i världen. All förändring måste utgå från de lokala behoven. Det är de människor som bor i ett land eller ett område som har bäst kunskap om det demokratiska utrymmet just där. Därför samarbetar Diakonia alltid med lokala organisationer i de länder vi arbetar.
Demokratin är skör i flera av de länder där vi arbetar. Till exempel innebar militärkupperna i Myanmar och Burkina Faso ett hårt slag mot de båda ländernas försök att bygga en demokrati.
Hotade demokratier behöver stöd från omvärlden och det lönar sig att kämpa. I till exempel Zambia har landet tagit steg mot ökad demokrati. I Zambia hölls 2021 ett fredligt och demokratiskt allmänt val. Det har gett en bättre utgångspunkt för en demokratisk utveckling.
Fakta om demokratin i världen
- Demokratins tillbakagång är särskilt tydlig i Österuropa och Syd- och Centralasien, medan Latinamerika och Karibien går mot ökad demokratisering.
- Oberoende journalistik är en förutsättning för demokrati. Men endast 0,8 procent av världens befolkning lever i länder med bra pressfrihet 2024. Samtidigt är antalet länder där pressfriheten är hotad större än tidigare.
- Andelen kvinnor i världens parlament har ökat de senaste 25 åren. Men utvecklingen går långsamt, och fortfarande är bara en fjärdedel av världens parlamentsledamöter kvinnor.
- Enligt en studie från FN anser bara 27 procent av världens befolkning att det är viktigt för demokratin att kvinnor har samma rättigheter som män.
- Mål 16 i Agenda 2030 handlar om att stärka demokratin i världen. Det handlar om att skydda människors och civilsamhällets friheter. Det handlar också om att se till att människor får möjlighet till inflytande och deltagande i samhällslivet, att bekämpa korruption och bygga upp en transparent och öppen statsapparat.
- 2024 är ett supervalår i världen - mer än hälften av världens befolkning röstar detta år i mer eller mindre fria val. Det kan bli ett avgörande år för demokratin i världen.
Zimbabwe
Kvinnor kliver in i politiken
Concilia Mlalazi har tagit steget att bli politiker i Bulawayo, Zimbabwe. Det blev möjligt tack vare utbildning och stöd av Diakonias projekt för kvinnliga ledare:
– Allt stöd fick mig att känna – vad kan hindra mig? Men det var inte lätt som kvinna att driva en kampanj i mitt område. Jag hade inte resurserna som krävdes men körde på ändå, säger Concilia Mlalazi.
Burkina Faso
Ställer politikerna till svars
– En öppen dialog tillåter alla att vara med och stärker förtroendet mellan folkvalda och medborgare. Vi håller de folkvalda ansvariga, berättar Mama Samaké.
Hon är med i den medborgarplattform som stärker den lokala demokratin i Burkina Faso. Genom den kan de boende i området få information om beslut som politikerna fattat. Mama Samaké och de andra plattformsmedlemmarna föreslår också satsningar baserat på de behov som finns. De har till exempel förbättrat sjukvårdsklinikerna och sett till att en förlossningssäng köpts in.
