Diakonia - Människor som förändrar världen
Staplar som visar fördelningen av bankernas investeringar

Svenska storbanker motverkar klimatmålen

De sju största bankerna i Sverige fortsätter att satsa spararnas pengar i fossil energi. Totalt investerade bankerna 44,2 miljarder kronor i fossil energi och bara 9,8 miljarder kronor i hållbar energi under perioden 2016-2017. Efter Parisavtalet har Nordea och SEB lånat ut miljardbelopp till stora kol- och oljebolag. Det visar en ny granskning från organisationerna bakom Fair Finance Guide.

2018-11-22

Av varje hundralapp som svenska banker investerar och lånar ut till energisektorn går 64 kronor till fossil energi och bara 36 kronor till hållbar energi. Det visar en ny stor kartläggning av bankernas investeringar och utlåning under 2016 och 2017, åren efter Parisavtalet slöts. 

– Parisavtalet säger att de finansiella flödena ska styras om för att stödja en hållbar utveckling. Bankernas fortsatta stöd till fossilbranschen går på tvärs med det målet, säger Anna Axelsson, policyrådgivare i klimatfrågor på Diakonia.

Störst investeringar i fossil energi har Nordea och Swedbank med 15,5 respektive 9,8 miljarder kronor. Sett till bankernas relativa andel av sitt kapital så har Länsförsäkringar, SEB och Swedbank de största andelarna i fossil energi, alla runt 80 procent. Skandia och Handelsbanken har störst andel hållbar energi. 

Inom nyutlåning var bankernas andel hållbar energi betydligt högre. Där gick 50 procent av pengarna till hållbar energi och 39 procent till fossil energi. Men fortfarande lånade de fem största bankerna ut nästan 16miljarder kronor till fossil energi under perioden, där SEB och Nordea stod för över 80 procent. De två bankerna har bland annat lånat ut flera miljarder kronor till kolbolag och oljejättar, Nordea till Rysslands största kolbolag SUEK och båda bankerna till amerikanska oljejätten ConocoPhilips.

– Den här typen av utlåning borde upphöra omedelbart. Det är ett direkt stöd till fossilbolagen som möjliggör att de kan fortsätta sin klimatförstörande verksamhet, säger Jakob König, projektledare för Fair Finance Guide på Sveriges Konsumenter.

Granskningen visar även en del förbättringar hos bankerna. Efter Parisavtalet har bankerna ökat andelen av den mest hållbara formen av förnybar energi (sol-, vind och vågkraft samt geotermisk energi) jämfört med fossil energi, från 12 procent före Parisavtalet till 28 procent efter Parisavtalet. Störst ökning har Skandia gjort som gjort en miljardinvestering i vindkraftsparker. Resultatet visar dock att bankerna totalt sett minskat sin nyutlåning till energisektorn, framför allt inom fossil energi men även inom hållbar energi.

– Det är olyckligt om bankerna drar sig undan från energisektorn som helhet, bankernas kapital behövs för att finansiera en grön energiomställning. Bankerna måste börja tittat på andra sätt att investera, här är Skandias miljardinvestering i vindkraft ett bra exempel på hur bankerna kan främja ny hållbar energi, säger Karin Lexén, generalsekreterare på Naturskyddsföreningen.

Efter Parisavtalet har alla bankerna skärpt sina riktlinjer på klimatområdet och bland annat slutat investera och finansiera företag med stor verksamhet inom kol. Men bankerna redovisar fortfarande inte hur arbetet med att minska sina klimatrisker fortlöper.

– Ingen av bankerna har satt upp tydliga och mätbara mål för att öka investeringar och finansiering av hållbar energi och minska i fossil energi. Då är risken stor att omställningen går långsamt i praktiken, vilket vår granskning bekräftar, säger Jakob König.

Kartläggningen av bankernas investeringar och utlåning har tagit nästan ett år att genomföra. Bristen på insyn i bankernas utlåning och att bankernas investeringar ligger utspridda på olika ställen gör det svårt att få en samlad bild av den finansiella verksamheten.

– Det är hög tid att politikerna agerar för att öka insynen. Framförallt måste banksekretessen moderniseras så att det går att se vilka företag bankerna stödjer och det måste ställas krav på att bankerna öppet deklarerar sina samlade investeringar. Svenska bankkunder måste få se vad deras pengar på banken används till, säger Jakob König.

Mejla din bank på Fair Finance guides sida och berätta vad du tycker!