Diakonia - Människor som förändrar världen
Bild på små vita kistor Bilden är från en demonstration för yttrandefrihet i Honduras huvudstad Tegucigalpa 2016. De vita kistorna symboliserar de 62 journalister som mördats sedan 2010. Foto: Ezequiel Sanchez.

"Självcensuren är redan ett faktum"

I Honduras är yttrandefriheten hotad. Sedan statskuppen i juni 2009 har tendensen att stoppa demonstrations- och organisationsrätten genom nya lagar intensifierats. Diakonias samarbetsorganisation, Comité por la libertad de expresión de Honduras (C-Libre) försvarar journalisters och aktivisters rätt att protestera och uttrycka sina åsikter.

2017-11-07

Honduras är världens farligaste land för människor som försvarar mänskliga rättigheter, framförallt miljöaktivister. 123 människorättsförsvarare och över 60 journalister har mördats de senaste 10 åren. Men det är inte bara det direkta våldet som oroar, utan även tendensen att använda rättsväsendet för att minska civilsamhällets möjlighet att göra sin röst hörd. Sedan 2009 har 3064 aktivister åtalats i riggade rättegångar.

– Innan statskuppen arbetade vi framförallt med pressfrihet och hot mot journalister, men på senare år har vi på grund av utvecklingen blivit tvungna att fokusera mer på demonstrationsrätten och yttrandefriheten för människorättsförsvarare och aktivister, säger Edy Tabora, ordförande för C-libre.

– Situationen för det fria ordet i Honduras är väldigt oroande. Människor fängslas för att det protesterar och försvarar sina rättgheter, säger han.

Reformer som begränsar yttrandefriheten

Efter statskuppen koncentrerades den politiska makten i Honduras ytterligare och en ny ekonomisk modell implementerades som bland annat innehöll riktlinjer för säkerhetpolitiska åtgärder. I samband med detta har en rad reformer genomförts som påverkar yttrandefriheten i brottsbalken. Dessa finns enligt Edy Tabora framförallt till för att kunna frihetsberöva människor och kontrollera civilsamhällets motstånd.

En av de grupper som har vittnat om hur de nya lagarna används är studentrörelser runt om i Honduras. C-libre har sedan konflikten mellan studenterna och flera statliga universitet i början av 2010 försvarat studenternas rätt att organisera sig och att uttrycka sitt missnöje mot det rådande utbildningssystemet.

– Sättet som staten använder för att stoppa protester har blivit mer sofistikerat och effektivt. Det görs inte längre genom direkt våld utan genom lagar och regler. Många paragrafer i den nya brottsbalken innehåller väldigt öppna formuleringar som möjliggör för tolkningar av hur lagen kan appliceras. På senare tid har till exempel lagen om ”störande av allmän ordning” använts vid ett flertal tillfällen för att kränka organisations- och demonstrationsrätten, säger Edy.

Över 20 000 namnunderskrifter i protest

Cesario Padilla är utbildad journalist vid Universidad Nacional Autónoma de Honduras (UNAH) och en av de studenter som dömts för att ha protesterat mot orättvisor i utbildningssystemet och för studenters organisationsrätt.

– Det hela började 2010. Vi ville genomföra en konferens för studentinflytande för att kunna diskutera några nya regleringar som skulle genomföras. Men vi möttes bara av motstånd från universitetet så vi samlade ihop över tjugo tusen namnunderskrifter som en protest. När inte det heller fick något gehör började vi demonstrera. Men vi använde aldrig våldsamma metoder, säger Cesario.

Protesterna fortatte under hela hans studietid och Cesario blev som journaliststudent ansvarig för kommunikationen i studentrörelsen. 2015 fick han veta att det fanns en häktningsorder utfärdad mot honom på grund av hans deltagande i protesterna.

Tillsammans med fem andra studenter blev han tvungen att gömma sig under elva dagar medan C-libre och en rad andra organisationer förberedde hans och de andra studenternas försvar. De överlämnade sig därefter frivilligt. I den riggade rättegången blev Cesario och tre andra studenter som lett protesterna dömda för ”bemäktigande av allmän plats”.

Stämplad som kriminell

Exakt hur domen ska avtjänas har dock, efter ett års väntan inte fastslagits än. Det kan ta upp till två år till innan det händer.  

– Det är komplicerat att vara dömd, att bli stämplad som kriminell. Vi fick ta emot mycket hat från universitetets sida. Just nu får jag inte lämna landet och varje vecka måste jag inställa mig hos polisen för att de ska veta var jag är. Jag har blivit inbjuden till olika konferenser i andra länder men jag kan inte resa, säger han.

Men det som oroar Cesario mest är att han kan bli av med sin titel och sina demokratiska rättigheter.

– Jag tycker väldigt mycket om det här yrket. Jag är rädd att de ska ta rätten att utöva mitt yrke ifrån mig och att jag inte ska få rösta eller utöva politik i framtiden, säger han.

Studentrörelsen har försvagats

Under 2016 riktades 77 åtal mot studenter i landet. Majoriteten av dessa åtal handlade om brott som finns i den nya brottsbalken. Konflikten mellan studentrörelsen och universiteten fortsätter och under det senaste året har domarna blivit allt hårdare. Under 2017 dömdes två studenter till fängelse.

– Studentrörelsen har försvagats mycket under de senaste tre åren sedan de legala processerna mot oss började. Det är en ojämn kamp för staten har den politiska makten och de juridiska verktygen på sin sida, säger Cesario.

Förutom kriminaliseringen av protester har studenter även utsatts för offentlig smutskastning och stigmatisering samt fått information stulen. Flera av studenterna har dessutom stängts avfrån universitetet och kan inte avsluta sina studier.

Nu oroar sig C-libre för att tendensen likt de riggade rättegångarna mot studenter ska öka efter presidentvalet i höst samt att en ny lag om terrorism ska antas, vilken skulle förvåra möjligheten för det fria ordet ytterligare.

Lagar skapas för att tysta civilsamhället

– Här finns ingen terrorism. Lagförslaget  är inte till för att stoppa verkliga terrorister. Det är till för att använda mot sociala rörelser som protesterar, menar Edy. I auktoritära regimer är yttrandefriheten och det demokratiska utrymmet alltid det första som stryker med. Det vi ser är en oroande utveckling som tyvärr existerar i flera länder i regionen - att lagar skapas för att tysta civilsamhället istället för att försvara det, fortsätter han.

Yttrandefriheten har blivit ett centralt tema för den nuvarande regeringen och Edy menar att människor tänker efter en extra gång innan de uttrycker sina åsikter.

– Mångas rättigheter kränks dagligen.  Vi kan redan se en allvarlig effekt; den kollektiva självcencuren. Människor är rädda för att uttrycka sig och det är det som har varit målet med lagarna. Vi på C-libre arbetar för att möta alla de här nya utmaningarna och informera människor om deras reella rättigheter, avslutar Edy.