Diakonia - Människor som förändrar världen
Anna Axelsson och Musamba Mubanga på klimatmötet i Katowice. Diakonias Anna Axelsson (till vänster) bevakade klimatmötet i Katowice på plats tillsammans med bland andra Musamba Mubanga från Diakonias samarbetsorganisation Caritas Zambia.

Nya regler speglar inte allvaret i klimatfrågan

Mänskliga rättigheter finns inte med, alltför mycket är frivilligt och de rika länderna kan fortsätta slippa undan att betala för klimatomställningen i fattigare länder. Diakonia har besökt ett klimatmöte som inte möter FN:s starka uppmaning om att det är nu eller aldrig som gäller.

2018-12-18

Reglerna för Parisavtalets genomförande är antagna. De skapar möjligheter, men lämnar också övrigt att önska. Nu behövs ett starkt civilsamhälle världen över som pushar alla länder att höja ambitionen i klimatarbetet.

Vid FN:s klimattoppmöte COP24 i Katowice antogs ett regelverk om hur Parisavtalet ska uppfyllas. Men regelverket speglar inte allvaret i klimatfrågan. Det svarar inte upp mot den uppmaning till snabb och omfattande handling som FN:s klimatpanel gav i rapporten om effekterna av 1,5 graders uppvärmning, som presenterades i oktober. Regelverket lämnar stort tolkningsutrymme åt länderna att bestämma vilka åtgärder som ska genomföras och på vilket sätt de ska redovisas.

Jämställdhet finns med

Klimatförändringarnas effekter riskerar att förstärka redan existerande ojämlikheter mellan länder och grupper av människor. Därför är det väldigt viktigt att klimatåtgärder – både för att minska utsläpp och för att anpassa samhällen till effekterna av ett förändrat klimat – planeras och genomförs med utgångspunkt i mänskliga rättigheter och med respekt för olika gruppers behov och intressen. Parisavtalets regelverk saknar helt skrivningar om att mänskliga rättigheter ska respekteras, men hänvisningar görs till att planera klimatåtgärder på ett sätt som tar hänsyn till jämställdhetsaspekter. Kraven är inte bindande, men kommer att bli en viktig hävstång för civilsamhället för att kunna kräva att klimatarbetet tar hänsyn till social rättvisa.

Rika länder slipper undan

En stor besvikelse med resultatet från COP24 i Katowice är att inga tydliga krav ställs på den finansering som rikare länder ska bidra med till fattigare länder. Redan i Köpenhamn 2009 lovade rika länder att bidra med 100 miljarder dollar per år till klimatåtgärder i fattigare länder. Sedan dess har debatten pågått om var dessa pengar ska komma ifrån. De regler som nu är antagna innebär att bland annat lån kommer att kunna räknas som en del av dessa 100 miljarder dollar. Det innebär att pengarna i slutändan kommer att flöda tillbaka till givarländerna och skapa en ökad skuldbörda för mottagarländerna. Därmed har hela idén om att rikare länder ska ta sitt historiska ansvar för klimatförändringarna gått förlorad.

Hur ambitiöst framtidens klimatarbete kommer att bli är nu upp till politiken i varje land i världen. Det betyder att medborgare och folkrörelser kommer att ha en viktig roll att spela för att ställa krav på skarpa klimatförslag och delta i omställningen till samhällen som klarar klimatförändringarnas effekter och inte bidrar till ytterligare utsläpp.