Diakonia - Människor som förändrar världen

"Till den sista droppen" – odlingen av sparris tömmer Ica på vatten

De senaste årtiondenas storskaliga exportproduktion av grönsaker som sparris har lett till akut vattenbrist i Ica-området i södra Peru. Bristen på vatten gör invånarna sjuka och hindrar småbönder från att försörja sina familjer. Svenska livsmedelsbutiker känner till situationen men brister i sin uppföljning av leverantörernas påverkan på människor och miljö. Det visar en ny rapport som vi tagit fram i samarbete med researchorganisationen Swedwatch.

2018-11-13

Trots att Peru är ett av Sydamerikas mest vattenstressade länder, är landet en ledande exportör av sparris. Den ökade efterfrågan på den vattenkrävande grödan har skapat både ekonomisk tillväxt och nya arbetstillfällen inom exportjordbruket. Men överanvändning av färskvattnet har lett till en akut vattenkris för lokalsamhällen i Ica-området i södra Peru.

Överanvändning och ransonering – samtidigt

Det torra klimatet i Ica-området har visat sig vara gynsamt för sparrisodling. Exportföretagen skördar stora mängder sparris – två gånger om året. Problemet är att det till varje kilo sparris går åt runt tusen liter vatten. Grundvattennivån har på sina håll sjunkit ner till 100 meter under marken och grundare brunnar har torkat ut. Trots att myndigheterna infört förbud mot att borra nya brunnar eller göra befintliga brunnar djupare har det inte hindrat överanvändningen av vatten. Tvärtom anklagas exportföretagen för att bryta mot de regleringar som finns. 

Exportföretagen anklagas för att bryta mot förbudet att gräva nya eller djupare brunnar. Företagen förbrukar 90 procent av grundvattnet. Foto: Claes Herrlander

– Förbudet hindrar de små jordbrukarna. Men man vet inte hur det ligger till med exporföretagen. Eftersom de många gånger hindrar vatteninspektörerna från att komma in på ägorna för att utföra kontroller så vet man inte om de borrar efter vatten eller inte, säger Gustavo Echegaray Aguirre, koordinator på Diakonias samarbetsorganisation CodehIca som arbetar på plats med vatten- och människorättsfrågor.

Jordbrukssektorn uppges förbruka över 90 procent av det årliga grundvattet, medan lokalbefolkningen tvingas ransonera. Detta trots att den peruanska lagen säger att vattnet först och främst är till för befolkningens konsumtion. I bästa fall får de vatten ett par timmar om dagen. I sämsta kan de få vänta upp till tre veckor på sin tur. Då gäller det att bunkra vatten och fylla att tillgängliga behållare. 

Sparrisfälten i Ica-dalen i södra Peru genererar stora exportinkomster, men har resulterat i akut brist på vatten. Foto: Claes Herrlander

Dålig hälsa och försörjningssvårigheter

Rapporten "To the last drop - Water and human rights impacts of the agro export industry in Ica, Peru: the responsibility of buyers", som Diakonia tagit initiativet till och som researchorganisationen Swedwatch tagit fram, visar att vattenbristen slår hårt mot lokalbefolkningen i Ica-dalen, på flera olika sätt. Bristen på vatten och dålig vattenkvalitet orsakar hälsoproblem såsom diarréer och anemi, när det i det lagrade vattnet växer till bakterier.

Svårigheter att vattna grödorna gör det omöjligt för småskaliga jordbrukare att odla traditionella grödor och tvingar många att överge sin mark. Många väljer att sälja till de stora exportföretagen som tar över allt större markområden.

Svenska livsmedelsbutiker brister i sin kontroll

Tillgången till vatten är en mänsklig rättighet. Men om inte överanvändningen av grundvattnet i Ica-området förhindras är många oroliga för att vattnet kan komma att ta slut. Företag har enligt FN:s vägledande principer ett ansvar att identifiera om och förhindra att verksamheten har en negativ inverkan på människor och miljö. Det innebär att de också ska kontrollera och följa upp hur deras leverantörer efterlever de krav som finns gällande mänskliga rättigheter. Men trots att svenska livsmedelsbutiker känner till den akuta vattensituationen i Peru, brister de i uppföljningen och kontrollen av sina leverantörer. De visar den nya rapporten från Swedwatch och Diakonia.

–Vattenbristen i Ica-området är akut och drabbar både människors hälsa och möjligheter till försörjning. Det finns en direkt koppling till storskalig produktion av frukt och grönsaker vilket gör att de företag som köper produkterna har ett tydligt ansvar att agera, säger Malena Wåhlin, som skrivit rapporten och är researcher på Swedwatch.

Andra problem trots ekonomisk tillväxt i regionen

Exportjordbruket i Ica-dalen har även andra baksidor. Konkurrens om vattnet orsalar konflikter och människorättsförsvarare som rapporterat om problemen har fått utstå hot och repressalier. Bristen på barnomsorg gör att många föräldrar tvingas låta äldre syskon ta hand om de yngre. Och även om arbetsvillkoren på plantageen uppges ha blivit bättre under det senaste decenniet, visar granskningen att kränkningar av arbetsrätten fortfarande sker. Arbetare vittnar om låga levnadslöner, uppsägningar utan anledning, att ingen ersättning utbetalas vid sjukfrånvaro och om trakasserier mot fackligt engagerade. 

Jordbrukslagen har fyllt sin funktion

De dåliga arbetsvillkoren kommer sig av att de företag som etablerade sig i området på 90-talet fick tillstånd att göra arbetsrättsliga undantag genom en särskilt anpassad jordbrukslag. Jordbrukslagen, som också ger exportföretagen skattelättnader, kom till för att stimulera exportodlingen och för att gynna verksamheten. Lagen är tänkt att upphöra 2021 men nu trycker företagare på för att den ska förlängas. 

–Lagen har redan tjänat sitt syfte. Människor har lidit tillräckligt. Nu är det dags att återställa arbetsrätten, menar Gustavo Echegaray Aguirre. 

Våra rekommendationer

Rappporten visar att företagen behöver stärka sina processer i att genomföra risk- och konsekvensanalyser för mänskliga rättigheter och rekommenderar att företagare som köper frukt och grönsaker från Ica-dalen använder sitt inflytande för att hantera problemen.

– De svenska företagen bör stärka sin uppföljning av MR-risker i sin leverantörskedja, framför allt när det gäller vattenrelaterad påverkan. Det bör ske i samråd med lokalbefolkningen och de organisationer och försvarare av mänskliga rättigheter som verkar i området, säger Georg Andrén, generalsekreterare på Diakonia. Vilket ansvar företagen har är kopplat till deras möjlighet att påverka. De kan behöva göra satsningar tillsammans med andra företag i branschen

De företag som granskats i rapporten är: ICA, Axfood, Coop, Martin&Servera, Menigo, Everfresh och Ewerman.