Hållbart företagande under tider av pandemi

Covid-19 tvingar företag att fatta tuffa affärsbeslut. Men den dag krisen är över kommer företag att bedömas utifrån hur mänskligt de hanterade krisen. Inte bara utifrån hur de behandlade sina anställda, utan också vad de gjorde för att mildra påverkan på de mest utsatta arbetarna i deras värdekedja

Den pågående pandemin kommer ha långtgående effekter på människors hälsa och välbefinnande. Det kommer framför allt drabba dem som redan är utsatta och lever i fattigdom, med begränsad tillgång till hälsovård och rätt information. Vi kan också se att utbrottet åtföljts av vågor av desinformation, oro för ökad övervakning och nedstängningar av fabriker, gruvor och verksamheter, vilket kommer orsaka massarbetslöshet och fattigdom.

ILO uppskattar att upp emot 25 miljoner människor kan bli arbetslösa till en följd av Covid-19. Vi har redan sett att flera företag har permitterat och varslat i Sverige. Men som i många andra aspekter kommer det slå hårdast mot de som ofta redan arbetar under osäkra förhållanden i relation till säkerhet, hälsa, lön och mänskliga rättigheter. Det betyder arbetare i globala leverantörsled, migrantarbetare och arbetare i tillfällig arbetskraft, så kallad gigekonomi, inte minst kvinnor.

I Peru vittnar vår samarbetsorganisation CODEHICA, som verkar för arbetares rättigheter i jordbruksindustrin, om att arbetare tvingas till plantagerna utan skyddsutrustning, fortfarande tätt packade i transporter och att de tvingas dricka vatten ur samma glas. Den akuta bristen på vatten i området, som Diakonia har rapporterat om tidigare, försvårar möjligheter till sanitet och hygienåtgärder som är vitala för att minska coronavirusets effekter.

I Kambodja rapporterar våra samarbetsorganisationer att människorättsförsvarare som på Facebook har uttryckt kritik eller oro över coronakrisen eller över regeringens hantering av den, har fängslats.

Media har rapporterat om effekter av corona i textilindustrin, i framför allt Asien. Många företag var snabba att avboka ordrar, även de som redan var tillverkade. Det innebär i många fall att arbetare ställs på gatan omgående, majoriteten av dem är kvinnor med ett försörjningsansvar för familjen. Det vet företagen om. Förra veckan gick föreningar som representerar textilarbetare i Bangladesh, Kambodja och Indien ut och vädjade till inköpare att betala för produkter som redan tillverkats och vidta åtgärder för minska effekterna för miljoner arbetares försörjningsmöjligheter. Leverantörer som innan krisen lovat att arbeta för alla intressenter, inklusive underleverantörer och lokalsamhällen.

Svenska H&M meddelade att de skulle ta hem leveranser av redan producerade plagg, liksom varor i produktion, och att varorna skulle betalas under tidigare överenskomna betalningsvillkor och priser. De har också valt att ställa om delar av produktionen för att nu tillverka skyddskläder.

"H&M-gruppen kommer att använda sin globala inköps- och logistikfunktion för att så snabbt som möjligt påbörja tillverkning och leverans av skyddsutrustningen. Förberedelser pågår just nu tillsammans med medarbetare knutna till företagets leverantörskedja runt om i världen. Arbetet påbörjades omedelbart efter att VD Helena Helmersson rådgjort med EU om hur H&M-gruppen kan bidra till samhället under den pågående pandemin”, säger H&M:s hållbarhetschef Anna Gedda i en kommentar till Diakonia.

Covid-19 tvingar företag att fatta tuffa affärsbeslut. Men de kan inte förklara moralisk konkurs och förvänta sig att komma ut helskinnade ur pandemin. Genom att reflexivt utlösa force majeure-klausuler för att stoppa betalningar till leverantörer med sårbara arbetstagare, inklusive för redan behandlade beställningar, riskerar företag att förlora sin sociala licens för att fortsätta driva sin verksamhet den dagen krisen är över.

I den post-pandemiska världen kommer företag att bedömas utifrån hur mänskligt de hanterade krisen. Det kommer att inkludera inte bara hur de behandlade sina direkta anställda, utan också om de vidtog lämpliga åtgärder för att mildra påverkan på de mest utsatta arbetarna i deras värdekedja.

Företag som lyckas under det kommande decenniet kommer att vara de som har tagit ledningens tal om ”syfte” och förvandlat det till verklighet. De betalar sina skatter. De sänker utdelning och verkställande lön när de får räddningspaket från staten. De gör rätt i hänsyn till sina kunder och anställda. De har också tagit mänskliga rättigheter i beaktning och kanske har en så kallad Human Rights Due Diligence aldrig varit mer relevant än nu.