Diakonia - Människor som förändrar världen

Exportfrämjande med hänsyn till mänskliga rättigheter?

Liksom Agenda 2030 betonar den svenska regeringen näringslivets roll som aktör och samarbetspartner i arbetet för en hållbar global utveckling. Staten har ett särskilt ansvar vid exportfrämjande och etableringsstöd och har därför ställt krav på hållbarhet på företagen. Så hur ser regeringen på Saab:s uttalande om att de bara gör "industriella ställningstaganden"?

2018-03-02

Företagande byggt på mänskliga rättigheter

Sveriges ekonomi bygger till stor del på export och är därmed en förutsättning för vår svenska välfärd. På samma sätt har handel och investeringar en viktig roll för global ekonomisk utveckling och för att lyfta människor ur fattigdom, och liksom Agenda 2030 betonar den svenska regeringen n��ringslivets roll som aktör och samarbetspartner i arbetet med att främja en hållbar global utveckling. Därför är det viktigt för allas vår välfärd att företagande bygger på respekt för de mänskliga rättigheterna. I sin skrivelse för hållbart företagande och i Sveriges handlingsplan för mänskliga rättigheter och företagande uttrycker regerigen sin uttalade ambition.

Tydliga krav måste ställas

Regeringen skriver i sin exportstrategi från 2015 att kontakter och handel mellan människor och länder är bra och kan gynna värden som demokrati, jämställdhet, mänskliga rättigheter och en bättre miljö. Diakonia menar att handel kan öppna för dialog som förbättrar situationen för de mänskliga rättigheterna men det sker inte per automatik. Om dialogen ska ses som ett verktyg för förbättring måste tydliga krav ställas och följas upp.

Staters ansvar

Stater har en extra-territoriell skyldighet att säkerställa att företag respekterar de mänskliga rättigheterna, en skyldighet som förstärks när staten erbjuder företag statligt stöd. FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, som Sverige har åtagit sig att följa, rekommenderar ett förhöjt ansvar i de fall där staten ger omfattande stöd till företag. Krav på så kallad due diligence (en form av riskbedömning eller konsekvensanalys) när det gäller mänskliga rättigheter är särskilt lämpligt när "verksamheten i sig eller den miljön i vilken verksamheten bedrivs utgör en betydande risk när det gäller de mänskliga rättigheterna."

Export till "svåra marknader"

Som del av sin exportstrategi har Sverige valt att prioritera många länder där omfattande kränkningar av de mänskliga rättigheterna äger rum, så kallade "svåra marknader" såsom Colombia, Kina och Saudiarabien. I en skrivelse till riksdagen om Politik för global utveckling (PGU) och Agenda 2030 från maj 2016 identifierar regeringen företagande på svåra marknader som en mål- och intressekonflikt i förhållande till rättvis och hållbar global utveckling. Diakonia anser att skärpta krav från staten på företag som deltar på främjanderesor kan vara verkningsfullt för att hantera målkonflikten och öka skyddet för de mänskliga rättigheterna på svåra marknader.

Viktiga steg i rätt riktning

Den svenska regeringen har tagit flera viktiga steg för att stärka stödet till företag inom hållbart företagande vid främjanderesor och etableringsstöd utomlands. Bland annat har UD i enlighet med handlingsplanen skapat en webbutbildning i hållbart företagande för anställda vid Sveriges ambassader för att kunna möta företagens behov. Sveriges handelsminister Ann Linde gick i slutet av förra året ut i Dagens Industri och deklarerade att bara hållbara och jämställda företag får delta i regeringens främjanderesor.

Enligt Business Sweden har en ny rutin har införts som innebär att samtliga företag som deltar i en främjanderesa måste underteckna ett åtagandedokument om vikten av hållbart företagande inklusive respekten för mänskliga rättigheter. Åtagandedokumentet får i dagsläget sägas ligga på en miniminivå. Dessa åtgärder är steg i rätt riktning men motsvarar inte de mänskliga rättigheters due diligence som avses i FN:s vägledande principer.

Blir Saab uteslutna från nästa främjanderesa?

Och hur tänker regeringen hantera ett uttalande så som Saab:s informationsdirektör gjorde i God morgon, Världen i Sveriges Radio den 25 februari, då vapenexport och vapentillverkning i Saudiarabien diskuteras och det blir uppenbart att mänskliga rättigheter inte är en integrerad del i affären:

Saab: "Frågan om mänskliga rättigheter lämnar vi med varm hand över åt andra att teoritisera kring" (...) "Våra ställningstaganden är industriella, rent".
Reporter: "Så ni tittar inte på några andra etiska, moraliska parametrar? Förstår jag dig rätt då?‬
Saab: ”Varför skulle vi göra det?”

Saab är frekvent deltagare i regeringens främjanderesor världen över. Blir Saab uteslutna från nästa främjanderesa?

Enligt riktlinjerna för 2017 ska Business Sweden bidra till PGU och följa vedertagna internationella normer och principer avseende affärsetik och ansvarsfullt företagande. Inga av Business Swedens resultatindikatorer handlar dock om hållbarhet. Hur tänker regeringen då följa upp och mäta effekterna av deras bidrag?