Diakonia - Människor som förändrar världen

Klimatfinansiering från EU missar målet

Liksom övriga rika länder i världen har EU tagit på sig att bidra med klimatfinansiering till fattigare och sårbara länder, för att möta de utmaningar som klimatförändringarna innebär. Men en ny rapport från ACT EU, som Diakonia ingår i, visar på flera brister i den finansiering som EU mobiliserat, trots att finansieringen fördubblades mellan 2013 till 2016.

2018-05-07

Mest klimatfinansiering till Turkiet

ACT EU:s granskning visar att klimatfinansieringen från EU har ökat från 9,5 miljarder EUR 2013 till 20,2 miljarder EUR 2016, vilket är mycket positivt. Men medan avsikten är att klimatfinansieringen ska stödja framför allt de fattigaste och mest sårbara länderna i deras klimatarbete, så visar ACT EU:s granskning att Turkiet är det enskilt största mottagarlandet av EU:s klimatfinansiering. Andra stora mottagarländer är Ukraina, Indien och Brasilien.
– Genom att kanalisera sitt stöd till medelinkomstländer bortser EU:s institutioner och medlemsländer från ansvaret att stötta de mest utsatta länderna och se till att klimatfinansieringen gynnar de människor som lever i allra störst utsatthet för klimatförändringar – trots att de bidragit minst till problemet, säger Diakonias klimatpolitiska rådgivare Anna Axelsson.

Bara en tredjedel går till anpassning

Enligt Parisavtalet ska klimatfinansieringen fördelas jämnt mellan åtgärder för utsläppsminskningar och åtgärder för anpassning till klimatförändringarnas effekter. ACT EU:s granskning visar dock att utav den sammanlagda finansieringen går bara 30 procent till anpassningsåtgärder.

Bilden blir dock mer nyanserad om man tittar på de olika institutionerna, och medlemsstaterna, var för sig. Finansiering via Europeiska kommissionen och Europeiska Utvecklingsfonden fördelas relativt jämnt mellan utsläppsminskningar och anpassningsåtgärder (55/45) medan bara 4 procent av stödet via Europeiska Investeringsbanken gått till anpassningsåtgärder.

Även lån redovisas som stöd

ACT EU:s granskning visar också att såväl lån som bidrag rapporteras som klimatfinansiering. Då lånen ska betalas tillbaka i varierande grad ger rapporteringen därför en skev bild av det faktiska stöd som kanaliseras till mottagarländerna. Bidragsdelen är mellan 58-78 procent av den rapporterade klimatfinansieringen, vilket naturligtvis får stor effekt på totalsumman, och EU:s bidrag till de 100 miljarder dollar i klimatfinansiering som rika länder har lovat att bidra med till fattigare länder.

Sverige på sjätte plats

Sverige faller relativt väl ut i granskningen. Sverige kommer på 6:e plats på listan över hur mycket medlemsstaterna bidrar med i förhållande till landets BNP. Sveriges stöd är i form av bidrag (snarare än lån) och ungefär 60 procent av Sveriges klimatfinansiering går till anpassningsåtgärder. Därmed kan Sverige spela en viktig roll för att påverka EUs klimatfinansiering i rätt riktning.

Otydliga redovisningsregler

Otydligheten kring belopp och fördelning av klimatfinansiering beror på frånvaron av överenskomna redovisningsregler – något som för närvarande diskuteras vid de pågående klimatförhandlingarna i Bonn. Enligt planen ska klimattoppmötet COP24 i Katowice i Polen i december fatta beslut om den så kallade ”Regelboken” – som bland annat ska beskriva hur länderna ska beskriva, följa upp och rapportera sina klimatåtgärder och hur klimatfinansieringen ska redovisas.

ACT EU rekommenderar bland annat:

Att skala upp den sammanlagda finansieringen

Att öka andelen av stödet som går till anpassningsåtgärder

Att öka andelen av stödet som går till de fattigaste länderna

Att EU stödjer ett system för redovisning av klimatfinansiering som endast omfattar bidragsdelen av lån

Rapporten i sin helhet

NamnStorlekFiltypLadda ner
18-05-07-ACTEU-climate-finance-web 5149 KB PDF