Diakonia - Människor som förändrar världen

Ny rapport: Diakonias partiledarenkät 2018

I Diakonias partiledarenkät 2018 konstaterar vi att det finns ett stort politiskt stöd bland partierna för att låta mänskliga rättigheter och fattiga människors behov styra utrikespolitiken. Vi lyfter i rapport fram sex löften som återspeglar detta.

2018-07-03

Inför riksdagsvalet i höst har vi ställt 14 frågor relaterade till fattigdomsbekämpning, jämställdhet och mänskliga rättigheter till partiledarna för riksdagens samtliga partier. Enkäten visar att riksdagspartierna delar uppfattningar i flera utrikespolitiska frågor och att det inför riksdagsvalet finns en bred majoritet för nyskapande utrikespolitik inom några områden.

De flesta partiledare vill behålla viktiga hörnpelare i de utrikespolitiska sakfrågor som vi bedömer har en stor konkret betydelse för människor som lever i fattigdom och förtryck. Vi konstaterar att Ebba Busch Thor, KD, Isabella Lövin, MP och Jonas Sjöstedt, V, svarar ja på alla våra frågor. Det finns en del svar i enkäten som vi uppfattar som udda eller otydliga och även flera överraskningar.

Sex löften om framtida utrikespolitik

Bindande regler för företags respekt för mänskliga rättigheter får ökat stöd. Hälften av partiledarna svarar ja på frågan om att införa bindande regler för att öka de svenska företagens respekt för mänskliga rättigheter, vilket är fler positiva svar än förväntat. Socialdemokraternas Stefan Löfven, svarar nej med motiveringen att Socialdemokraterna hellre vill se en bättre tillämpning av de befintliga regelverken. Även Centerpartiets Annie Lööf svarar nej. Liberalerna Jan Björklund ger ett starkt stöd till tydliga regler och Moderaternas Ulf Kristersson, pekar på vikten av att uppmuntra frivilliga initiativ men öppnar för bindande regler när han svarar "möjligen". De bindande reglerna måste då "vara proportionerliga och användbara för företag” och ”ska användas för de största riskerna”, skriver han.

Fortsatt stöd för enprocentsmålet under hela mandatperioden. Moderaterna och Sverigedemokraterna är de enda partier som inte tydligt står för hålla fast vid ambitionen att avsätta motsvarande en procent av BNI i bistånd under hela nästa mandatperiod. SD har visserligen svarat ja på frågan men villkorar enprocentsmålet i sin kommentar till ett fortsatt positivt konjunkturläge under mandatperioden. SD förtydligar att målsättningen är en biståndsram som inte understiger 0,7 procent. Men genom att de övriga sex partierna svarar ja lovar en majoritet av riksdagens partier att stå fast vid enprocentsmålet.

Brett stöd till civilsamhällets granskning av makthavare i världen och i Sverige. Samtliga partiledare, utom Liberalernas, anser att Sverige även fortsättningsvis ska stötta civilsamhället i sina granskningar av ekonomiska och politiska makthavare. Jan Björklund svarar visserligen ja på själva frågan men reserverar sig i kommentaren genom att svara ja och nej. Han poängterar att ”Biståndsmedel ska i allra högsta grad gå till dem som behöver det. Bistånd gör större nytta i utvecklingsländer än i Sverige.”

Flera partier öppnar för skärpt tillämpning av de nya reglerna för vapenexport. Alla partiledare utom Socialdemokraternas, Moderaternas och Sverigedemokraternas svarar ja på frågan om att tolka det nya regelverket striktare, om det skulle visa sig att svensk krigsmateriel godkänns för export till diktaturer och regimer ansvariga för allvarliga brott mot mänskliga rättigheter. Statsminister Stefan Löfven och moderaternas Ulf Kristersson lämnar inget svar medan Jimmie Åkesson svarar nej. Moderaternas Ulf Kristersson svarar dock i en kommentar återigen ”möjligen” och öppnar upp för att en översyn bör göras om "lagstiftningen inte fungerar så som den var avsedd.”

Samtliga partier stödjer principerna om effektivt bistånd. Det internationella samfundet har enats om principer och åtaganden för att effektivisera biståndet. Det handlar om att biståndet ska utgå från lokalt och demokratiskt ägarskap, vara transparent och resultatfokuserat, samt kännetecknas av gemensamt ägande mellan stater och civilsamhällen. Det finns dock en risk att dessa principer åsidosätts när länder låter andra agendor styra biståndets insatser, som exempelvis nationella egenintressen och säkerhets- och migrationspolitiska utmaningar. Samtliga partiledare svarar dock ja på frågan om principerna för effektivt bistånd ska vara vägledande för framtiden.

Sju av åtta partier vill se ett jämställdhetsperspektiv i klimatarbetet. Diakonia har frågat partiledarna om de anser att Sverige ska verka för ett starkt jämställdhetsperspektiv i all implementering av Parisavtalet. Att sju av åtta partiledare svarar ja på frågan innebär att vi bör kunna förvänta oss en svensk klimatpolitik som i större utsträckning tar hänsyn till jämställdhetsaspekter. Vi bör också kunna förvänta oss att Sverige går i bräschen när planen för ökad jämställdhet inom de globala klimatförhandlingarna ska förverkligas. Detta bör få återverkningar på många områden eftersom Parisavtalet både handlar om att minska utsläppen och öka anpassningsförmågan till klimatförändringarna, och om att ge tekniskt och finansiellt stöd till utvecklingsländer.

Oroande...

Det oroar oss att Liberalerna bryter den enighet som länge funnits runt riksdagens beslut om Politik för global utveckling, PGU, det vill säga att politiken ska vara samstämmig, främja de mänskliga rättigheterna och utgå från de fattiga människornas perspektiv.

...glädjande

Vi välkomnar att även Centerpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna nu hör till de partier som svarar ja på frågan om de kommer att arbeta för gemensamma EU-regler för så kallad offentlig land-för-land-rapportering för multinationella företag. Partierna har inte tidigare uttalat sitt stöd för detta. Även Miljöpartiet och Vänsterpartiet svarar sedan tidigare ja. Syftet med offentlig land-för-land-rapportering är att motverka skatteflykt och att öka allmänhetens insyn och möjlighet att utkräva ansvar av beslutsfattare och företag.

...och överraskande svar

På frågan om partierna kommer att verka för bindande regler och lagstiftning för att öka svenska företags respekt för mänskliga rättigheter i sin verksamhet, uttrycker Moderaterna mindre motstånd mot reglering än vad Socialdemokraterna gör. Stefan Löven svarar nej och vill se en bättre tillämpning av de befintliga regelverken. Ulf Kristersson svarar att det går att nå resultat utan bindande regler och lagstiftning, men att mer behöver göras och att bindande regler måste vara proportionerliga och användbara för företagen. Liberalernas Jan Björklund går ännu längre och vill se ett större ansvarstagande från stora företag, och tydliga regler för att som han skriver "minska mänsklig exploatering”.

Diakonia följer upp frågorna

Styrkan med enkäter är att man får en överblick utifrån korta svar. Svagheten är att förenklande, undvikande och även populistiska svar på viktiga frågor kan stå oemotsagda. Vi ser det som vår uppgift att följa upp och utmana dessa svar under den kommande mandatperioden, men inte att bemöta allt i denna rapport