Diakonia - Människor som förändrar världen
Demonstranter protesterar mot valresultatet. Foto: Sean T. Hawkey

Valkaos i Honduras

Mer än två veckor efter valet i Honduras är det fortfarande oklart vad som egentligen hände och vem som vann presidentvalet. Det handlar om en kamp för demokratin, skriver Diakonias generalsekreterare Georg Andrén som fram till i somras var Sveriges ambassadör till Honduras.

2017-12-12

Kraftigt ifrågasatt val

Redan innan valet hölls den 26 november var det kraftigt ifrågasatt, framförallt för att den sittande presidenten Juan Orlando Hernandez ställde upp för omval trots att landets grundlag förbjuder det. Men ett medgivande från högsta domstolen gjorde det möjligt för honom att ställa upp.

Ökad militarisering och minskad demokrati

Hernandez har under sina fyra år vid makten varit framgångsrik i att skaffa fullständig kontroll över statsapparaten, bland annat genom att se till att landets domstolar är lojala mot honom.

Hans presidentperiod har dominerats av kampen mot den höga brottsligheten, Honduras ligger i topp i världen när det gäller antalet mord per capita. Brottsbekämpningen har kännetecknats av en ökad militarisering av samhället och hårda nypor. I takt med detta har situationen för människorättsförsvarare förs��mrats med trakasserier, fängslanden och mord.

Protester mot korruptionen inom regeringen

Samtidigt har ett antal större korruptionsfall avslöjats. Det har bland annat kommit fram att presidentens parti tagit större summor ur socialförsäkringssystemet för att finansiera sin förra valkampanj. Detta ledde till stora demonstrationer på gatorna sommaren 2015 och en allt kraftigare kritik mot landets regering.

Honduransk militär drabbar samman med demonstranter på Tegucigalpas gator. Foto: Sean T. Hawkey

Oroligheter efter ifrågasatt rösträkning

Inför valet i november 2017 trodde alla att Hernandez skulle vinna trots att hans deltagande ifrågasatts på rättsliga grunder. Men ganska tidigt i rösträkningen såg det ut som att oppositionskandidaten, Salvador Nasralla, kunde utmana Hernandez om valsegern. När hälften av rösterna hade räknats ledde Nasralla med 5%. Då meddelade valdomstolen plötsligt att räkningen skulle pausas på grund av tekniska problem. 36 timmar senare meddelades nya siffror där den sittande presidenen Hernadez tagit ledningen. När båda kandidaterna utropade sig till segrare bröt oroligheterna ut på gatorna och undantagstillstånd utfärdades. 14 personer uppges ha dödats i sammandrabbningar mellan demonstranter och militär.

Såväl Organisationen för amerikanska stater (OAS) som EU har haft valobservatörer på plats. Båda är kritiska till hur rösträkningen gått till och har föreslagit att en omräkning av röstsedlarna ska genomföras.

Förvirring efter åsidosatt demokrati

Det råder för närvarande stor förvirring. Den sittande presidenten Hernandez tycks göra allt han kan för att hålla sig kvar vid makten. Domstolarna tycks inte ha tillräckligt oberoende för att stå upp för rättsstatens principer och internationella åtaganden vid genomförandet av demokratiska val. Folket i städerna och på landsbygden längtar efter demokrati men tycks än en gång ha blivit lurade.

Förutsättningarna för demokrati har återigen åsidosatts: att folket har rätt att fritt uttrycka sina önskemål och rösta fram de kandidater man vill ha vid makten, och att statliga institutioner, som exempelvis landets domstolar, tillåts göra sitt jobb oberoende av påtryckningar från landets politiska beslutsfattare.