Tydligt gap mellan partiernas ord och handling 

Centerpartiet placerar sig högst, följt av Miljöpartiet och Vänsterpartiet, i Diakonias genomgång av partierna inför valet 2026. Samtidigt ser vi ett växande gap mellan riksdagspartiernas enkätsvar och den politik de faktiskt fört under mandatperioden.

För att ge väljarna en tydlig bild av var partierna står i centrala bistånds- och utrikespolitiska frågor, har Diakonia gjort en genomgång av riksdagspartierna inför valet 2026.

Vi har jämfört partiernas svar i vår enkät med den politik de faktiskt fört under mandatperioden, och delat ut varningar när vi ser tydliga skillnader mellan vad partierna säger sig stå för och den politik de faktiskt genomfört eller medverkat till.

När vi vägt samman svaren och varningarna ser vi att Centerpartiet, Miljöpartiet och Vänsterpartiet har den starkaste bistånds- och utrikespolitiken inför valet 2026.

Liberalerna, Kristdemokraterna och Moderaterna ger i många fall svar som ger höga betyg, men får också många varningar vilket drar ned betyget. På fjärde plats finner vi Socialdemokraterna och sist Sverigedemokraterna, som dock får färre varningar än sina Tidö-kollegor.

Rapporten visar att det råder stora skillnader mellan partierna i frågor som rör åtagandet om en procent av BNI till bistånd, hur stödet till Ukraina ska utformas och synen på folkrätten.

Frågan om biståndets syfte har blivit en av de tydligaste skiljelinjerna inför valet 2026. Ska bistånd främst bidra till att bekämpa fattigdom och förtryck, eller användas till svenska intressen inom migration, återvändande och handel?

Under lång tid har biståndets huvudsyfte varit att bekämpa fattigdom och stärka mänskliga rättigheter. I rapporten framkommer att flera riksdagspartier uttrycker stöd för att bistånd ska gå till människor med störst behov och för att mänskliga rättigheter och internationell rätt ska vara vägledande. Samtidigt har bistånd sedan valet 2022 i ökad utsträckning gått till svenska intressen inom migration, handel och exportfrämjande.

– Vi på Diakonia menar att motsättningen mellan bistånd och svenska intressen är missvisande. Fredligare samhällen, starkare demokratier, fungerande sjukvårdssystem och minskad fattigdom ligger också i Sveriges intresse. Pandemier, klimatkriser, säkerhetshot och humanitära katastrofer stannar inte vid nationsgränser, säger Mattias Brunander, generalsekreterare på Diakonia.

Mattias fortsätter:

– För Diakonia handlar valet inför 2026 om vilken roll Sverige vill spela i världen. Valet står inte mellan bistånd och säkerhet, utan mellan kortsiktiga nationella intressen och långsiktig global stabilitet byggd på rättvisa och mänskliga rättigheter som i det långa loppet gynnar oss alla, säger han.

Granskningen visar att det finns ett brett stöd för jämställdhet i svensk utrikes- och biståndspolitik. Men bakom enigheten finns tydliga skillnader i synen på hur styrande jämställdhetsperspektivet faktiskt ska vara i praktiken och vi ser en tydlig förskjutning där jämställdhet i allt högre grad behandlas som ett separat politikområde snarare än som ett genomgående perspektiv.

– För Diakonia handlar frågan om vilken plats jämställdhet ska ha i hela utrikespolitiken, i biståndet, handelspolitiken, klimatarbetet, diplomatin och säkerhetspolitiken, säger Mattias Brunander.