Sverige står inte längre upp för biståndet

När OECD, organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, nyligen redovisade siffrorna över det globala biståndet för 2022 visade det sig att Sverige utmärker sig. Klart står att Sverige, trots enorma behov av bistånd i världen, medvetet tagit av sig ledartröjan.

Under 2022 ökade det globala biståndet med 14 procent, till 204 miljarder dollar, enligt siffror från OECD:s utvecklingskommitté. Trots att biståndet ökar, pekar OECD:s siffror på stora orättvisor. Den största tydliga ökningen av biståndet var nämligen till de rika länderna själva, som använder biståndsmedel till att finansiera det egna flyktingmottagandet. Detta samtidigt som biståndet till exempelvis länder söder om Sahara minskade med 8 procent.

Behoven i världen har aldrig varit större. Inte minst när det gäller demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet. Dessutom ledde coronapandemin till att utvecklingen gick bakåt när det gäller både hunger och fattigdomsbekämpning. Ändå finansierades FN:s humanitära appeller under 2022 enbart till 57 procent. Det betyder att miljontals människor som befinner sig i humanitär nöd, saknar stöd.

Ukraina står ut som ett av de länder som fick mest bistånd 2022, vilket är viktigt och bra. Men stödet till Ukraina tränger undan insatser i andra delar av världen. Världsbanken beräknar att återuppbyggnaden i Ukraina kan kosta över 400 miljarder dollar. Därför uppmanar OECD att stödet till Ukraina finansieras utanför det ordinarie biståndet.

OECD:s siffror visar också att Sverige som tidigare stått för solidaritet med fattiga och människorättskämpar världen över, nu frivilligt tagit av sig ledartröjan.

Det är en olycklig utveckling. Bistånd kan inte ensamt vända utvecklingen i länder. Men bistånd kan bidra till att ge hopp till människor som organiserar sig emot korrupta, odemokratiska ledare eller till kvinnor och flickor som utmanar könsbaserat förtryck. Där har Sveriges bistånd en viktig roll att fylla.