Analys: Så kan nya regeringen föra en feministisk utrikespolitik

Vi på Diakonia välkomnar att Sveriges nya regering väljer att behålla och utveckla den feministiska utrikespolitiken, för 2019 står vi i en verklighet där jämställdhet ifrågasätts och motarbetas världen över.

Vi vill aldrig säga det igen. Vi vill aldrig mer säga att det är viktigare än någonsin att Sverige fortsätter stå upp för jämställdhet och kvinnors, flickors och hbtq-personers rättigheter. Men än kan vi inte sluta.

Nu vet vi att även vår nya regering kallar sig feministisk och att de vill utveckla den feministiska utrikespolitiken vidare. Från Diakonias håll välkomnar vi varmt detta ställningstagande. För det är viktigare än någonsin att Sverige fortsätter stå upp.

Våra kollegor och samarbetsorganisationer runtom i världen ger ständigt nya exempel på varför. De berättar hur militarisering tränger bort kvinnor och deras organisationer från det offentliga rummet. Hur kvinnor tvingas kliva in där stater inte tar sitt ansvar för utbildning och sjukvård, och fylla i glappen med sitt eget arbete och sin tid. Hur unga män manipuleras av politiker till att utöva våld mot betalning. Hur media sprider stereotyper om att det är en kvinnas fel om hon utsätts för våld i en nära relation. Förra året förbjöd Paraguays utbildningsministerium ordet genus i alla läromedel. I El Salvador är det 40 års fängelsestraff för abort. I dagarna kom nya rapporter om att hbtq-personer i Tjetjenien förföljs, grips och torteras.

Sverige är sedan många år tillbaka en internationell förkämpe för jämställdhet. Sedan 2014 har vi som första land i världen haft en uttalat feministisk utrikespolitik som omfattar utrikes-, säkerhets-, utvecklings-, främjande- och handelspolitiken. Från det svenska civilsamhällets håll har vi berömt de både praktiska och symboliska avtryck som den feministiska utrikespolitiken har hunnit göra – inte minst inom arbetet med kvinnor, fred och säkerhet. Men vi har också pekat på de brister som finns – till exempel krigsmaterielexport till länder som kränker kvinnor och flickors rättigheter. Tillsammans med 17 andra medlemsorganisationer i CONCORD Sverige skrev vi förra året Civilsamhällets deklaration för en feministisk utrikespolitik, som lyfter de största utmaningarna för flickors, kvinnors och icke-binäras rättigheter och ger rekommendationer för hur Sverige kan bidra till en positiv förändring med hjälp av en fortsatt feministisk utrikespolitik. Här och nu vill Diakonia särskilt lyfta två aspekter: stöd till kvinnorätts- och hbtq-organisationer och stöd för sexuella och reproduktiva rättigheter.

När vi pratar om stöd till kvinnorätts- och hbtq-organisationer menar vi ett specifikt riktat stöd till de organisationer vars uttalade huvudsakliga mål är att förändra könade och patriarkala strukturer och normer. Vi fokuserar på dem för att vi vet att det är de här organisationerna som gör skillnad när det kommer till att driva jämställdheten framåt i världen. Vi vet också att när det demokratiska utrymmet för civilsamhällesorganisationer krymper världen över, slår det inte lika mot alla. Kvinnors och hbtq-personers organisationer drabbas först och hårdast. Kvinnor och hbtq-personer som är människorättsförsvarare är särskilt hårt utsatta för till exempel sexuella övergrepp, hot om mord och våldtäkt, trakasserier och social utstötning.

En feministisk utrikespolitik måste ge politiskt och finansiellt stöd till dessa nyckelaktörer och bidra till utrymme för de aktörer som driver jämställdheten framåt i sina länder.

Sverige har länge gått i bräschen för internationella satsningar på sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). I det ingår att varje människa ska kunna bestämma över sin egen kropp och sexualitet, och att detta är en förutsättning för att ha möjlighet att utöva sina mänskliga rättigheter. På vissa områden går utvecklingen åt rätt håll. Bland annat har mödradödligheten minskat kraftigt de senaste 25 åren, mycket tack vare de internationella insatserna. Samtidigt saknar många kvinnor, flickor och hbtq-personer fortfarande grundläggande rättigheter. Och enligt statistiken dör 800 kvinnor i sviter av förlossning och graviditet varje dag. Varje år dör 47 000 kvinnor på grund av osäkra aborter. Under de senaste åren har de sexuella och reproduktiva rättigheterna blivit allt mer ifrågasatta. Bland annat har USA strypt sitt direkta bistånd till familjeplanering, allt bistånd till organisationer som tillhandahåller familjeplanering samt till FN:s befolkningsorgan UNFPA.

En feministisk utrikespolitik måste fortsätta hålla fanan högt och inte backa nu.

2019 står vi i en verklighet där jämställdhet ifrågasätts och motarbetas världen över på ett sätt som inte har varit fallet på många år. Vi skulle vilja säga att det börjar bli medvind nu. Att det lättar. Att de positiva förändringarna väger tyngre. Men det vore oansvarigt och världsfrånvänt. Så nu säger vi det igen. Det är viktigare än någonsin att Sverige fortsätter stå upp för jämställdhet.