|
I Diakonias och SwedWatchs rapport granskas Lundin Minings engagemang i gruvindustrin i Katanga i Kongo-Kinshasa. Diakonia är kritisk till omständigheterna och bristen på insyn i hur avtalen slutits. - Dåliga avtal mellan de styrande i Kongo och internationella gruvföretag kan leda till att rikedomarna lämnar landet utan att befolkningen får del av resurserna, säger Joakim Wohlfeil, Diakonia, som nyss besökt gruvområdet. Rapporten ifrågasätter hur avtal slutitsEtt frågetecken är till exempel hur det påverkade förhandlingarna att Lundingruppens grundare erbjöd ex-diktatorn Mobutu ett ekonomiskt bidrag till dennes valkampanj under samtalen. Till skillnad från andra bolag har Lundin Mining fortfarande inte antagit en policy som förbjuder bidrag till politiska partier och valkampanjer. Rapporten behandlar också den kritik mot avtalen som kommit från både lokala organisationer och Världsbankens experter. Gruvprojektet ligger i Tenke Fungurume i Kongo-Kinshasas Katangaprovins. Det omfattar en av världens största kända koppar- och koboltfyndigheter. När Diakonia besökte området i början på februari uttryckte många bland lokalbefolkningen sin besvikelse. Spänningarna mellan företaget och lokalbefolkningen ledde så sent som i januari till konflikter inom gruvområdet. Men både organisationer och befolkningen som Diakonia talat med vill inte att företagen ska lämna området. Starka företag i svaga staterFöretagsinvesteringar i fattiga länder kan bidra till utveckling och ett bättre liv för de fattiga. Men riskerna är stora i länder med svag demokratisk struktur, och där institutioner som ska säkra att investeringar används på ett ansvarsfullt sätt antingen saknas eller är för svaga. Detta ställer extra stora krav på företagen. – TFM har tagit fram planer för både miljöfrågor och social utveckling och det är bra. Men när man träffar befolkningen på plats upplever den en stor skillnad mellan verkligheten och företagets officiella utfästelser, säger Joakim Wohlfeil. Diakonia vill att lokalbefolkningens rättigheter och inflytande ska respekteras. Det måste också vara ett grundkrav att befolkningen får del av de resurser och rikedomar som finns på deras egen mark.
|
|