Diakonia - Människor som förändrar världen

Guatemala: Ana bidrog till att få ex-diktatorn fälld

I maj 2013 jublade många guatemalaner. Ex-diktatorn Ríos Montt, som satt vid makten under inbördeskrigets allra blodigaste månader 1982-1983, dömdes till 80 års fängelse för folkmord och brott mot mänskligheten. Rättegången kom till stånd tack vare att Diakonias samarbetsorganisationer AJR och CALDH samlat in vittnesmål och givit överlevare juridiskt stöd.

2014-05-05 Ansvarig: Lena Hansson

Ana de León López är en av dem som vittnat i rättegången. De minnen hon bär med sig är så gruvliga att många vill slippa höra. Men Ana vägrar vara tyst. Genom att vittna mot exdiktatorn Efraín Ríos Montt har hon gjort ett viktigt jobb för att stärka rättsväsendet i Guatemala.

Vill berätta

Ett halvår efter att domen mot Ríos Montt fallit var Ana utomlands för första gången i livet. Hon var i Stockholm för att på mr-dagarna berätta om sina erfarenheter. Innan hon började prata drog hon ett djupt andetag och slöt ögonen.

- Jag ska berätta min historia – vad som hände under 1982 och 1983 i min by nära Nebaj i Quiche, Guatemala. När militären kom sa de ”du är gerillakrigare”. Sedan började de skjuta.

Ana, hennes familj och alla andra i byn började springa för livet. Ana klarade sig, men hennes tre barn, 2, 7 och 9 år gamla, dödades. Även hennes bror och flera andra nära släktingar dödades.

- Jag var inte med i gerillan. Jag var hemmafru. Vad hade jag gjort? Och vad hade mina små barn gjort?

Vad hände med barnens kroppar?

Ana slår ut med armarna. Hon vet inte om hennes barn begravdes. Eller om deras små kroppar lämnades åt hundarna.

- De tankarna lämnar mig ingen ro. Jag kan inte sluta tänka på det, säger hon och begraver ansiktet i händerna.

Våldtogs

Kvinnorna våldtogs. Unga flickor och gamla kvinnor. Alla våldtogs. Ana och alla andra som överlevde massakern flydde upp i bergen. I flera år levde de i ständig rädsla för soldaterna. De levde som djur, utan kläder, utan mat. De drack regnvatten och åt blad och stjälkar som de hittade.  I åtta år överlevde de utan salt. De sov direkt på den kalla marken i Guatemalas kylslagna högland i bergen ovanför staden Nebaj.

Vill ha rättvisa

- Jag bråkar inte med någon. Men jag vill att rättvisa skipas. Ríos Montt  var president. Kunnig, utbildad. Jag är inte utbildad. Jag kan inte läsa eller skriva.  Jag kan inget. Jag har inte gått i skolan, säger Ana.

Ana berättar på knacklig spanska. Hon tillhör Guatemalas urfolk och spanska är inte hennes modersmål.

Det har gått trettio år sedan Ríos Montt var president och det var under hans ledning som massakern i Anas by och många andra byar genomfördes. Trettio år är en lång tid, men för Ana spelar det ingen roll. Hon kan inte glömma det som hänt. För henne är det viktigt att Ríos Montt döms. Trots att Ana ogärna lämnar sin familj bestämde hon sig för att åka till Guatemala City och vittna i rättegången mot Ríos Montt.

- Jag kan inte låta det bero. Jag kan inte glömma. Vi måste få rättvisa.

Ana överlevde inbördeskriget. Nu vill hon ha rättvisa.

Många års arbete

Ana är, liksom många andra av folkmordets överlevare, medlem i Diakonias samarbetsorganisation AJR. Tillsammans med en annan av Diakonias samarbetsorganisationer, CALDH, har AJR samlat in vittnesmål. I nästan femton år jobbade de för att få in material som skulle hålla i en rättegång. Massakrer och folkmord har ägt rum över hela landet under de 36 år som inbördeskriget pågick, men för att få ett juridiskt hållbart material begränsade de sig till ett litet geografiskt område och till den blodiga tiden då Ríos Montt satt vid makten. Och de lyckades. Ríos Montt dömdes till 80 års fängelse för folkmord och brott mot mänskligheten.

Domen revs upp

Tyvärr tog det bara tio dagar för den ekonomiska eliten i landet att riva upp domen. Straffrihet präglar det guatemalanska samhället.

Konstitutionsdomstolen hävdade att det begåtts ett procedurfel, domen revs upp och rättegången skulle tas upp igen i januari 2015. Men datumet sköts upp och först den 23 juli 2015 samlades rätten igen. Ríos Montt deltog via videolänk från hemmet eftersom hans advokater hävdade att han är dement. 

Under hela processen har Ana och de andra som vittnat om sina fruktansvärda upplevelser förminskats och förlöjligats. Ursprungsfolket maya utgör mer än hälften av Guatemalas befolkning, men är utsätts för kraftig diskriminering och förtryck.

"Hon ljuger"

- Under rättegången sa de: ”Den där ovärdiga mayakvinnan. Hon ljuger!” Men varför skulle jag ljuga? Hur skulle jag ha kunnat hitta på allt detta?

Hon rabblar upp namnen på sina tre små barn. Hon uttalar namnet på sin bror och flera andra släktingar som mördades i massakern, som för att förklara att det inte är påhitt.

- Även om Rios Montt straffas kommer han aldrig att tvingas leva som ett djur, som vi gjorde. Han behöver aldrig äta blad och rötter, han kommer att få mat varje dag. Han kommer att sitta på en ordentlig stol. Sova i en riktig säng.

Tusentals hemska minnen

Ana är inte ensam om sitt lidande. Många tusen guatemalaner bär på liknande minnen.

- Vi är många. Alla som har upplevt detta har lidit som jag. 

Ana kommer att fortsätta att berätta sin historia, hon kommer att fortsätta vittna, trots hot och misstrohet.

- Om jag inte skulle göra detta, då kanske samma sak skulle hända igen. Det får inte ske, säger hon.

Ana är så mån om att världen ska få veta vad som hände i Guatemala att hon lämnade sin familj och sitt land i över en vecka för att besöka Sverige och berätta om sina upplevelser under mr-dagarna.

"Tack för att ni lyssnar"

- Tack för att ni lyssnar på oss, säger Ana och i hennes ansikte sprider sig ett hoppfullt leende. Jag ber er att fortsätta stödja oss. Det är inte rättfärdigt det som Ríos Montt har gjort. Vi måste kräva rättvisa.