Diakonia - Människor som förändrar världen
John Muthui och Maureen Museo Mwanza fyller på regnvatten i sin enkla bevattningsanläggning. De är med i det Diakoniastödda projektet och har inspirerat hundratals bönder att börja odla smartare och slippa hungern. Foto: Alex Pritz

Kenya: Smart odling utplånar hunger

I många år var bönderna i Kwa-Vonza beroende av nödhjälp för att överleva. Tack vare ett Diakoniastött jordbruksprojekt odlar de idag sin egen mat. Hungern är borta.

2015-07-26 Ansvarig: Lena Hansson

Byn Kwa-Vonza ligger i det torra Kitui-området i Kenya. Trots det har bönderna traditionellt inte vattnat sina grödor. De har förlitat sig på det lilla regn som faller. Så fort regnen har uteblivit har missväxt och matbrist varit ett faktum. Med klimatförändringarna har människorna här blivit väldigt utsatta.

Beroende av mathjälp

De flesta bönderna i Kwa-Vonza har överlevt tack vare mathjälp utifrån. Så fort det har kommit en nödleverans har köerna ringlat långa. Så har det varit i många år.

Särskilt akut var situationen 2011 då området drabbades av svår torka. I samma veva drog Diakonia och samarbetsorganisationen NCCK igång det långsiktiga vatten- och jordbruksprojektetet här. Femtio bönder fick lära sig att ta vara på regnvatten, bygga dammar och odlingsgropar. (Grunda fyrkantiga gropar som fylls med kogödsel och torkat gräs för att motverka avdunstning. Däri planteras sedan växten.) Var och en av de femtio bönderna har sedan spridit kunskapen vidare till ytterligare minst tre av sina grannar, många har lärt upp betydligt fler. På det sättet har effekten av projektet mångdubblats.

Starka människor, stora skördar

Resultatet är slående. Det växer så det knakar och skördarna är rikliga. Inte en enda av dem som använder sig av de smarta, vattensnåla metoderna hungrar. De långa köerna för mathjälp finns inte längre.

- Det mest fantastiska är att se hur människornas självkänsla påverkas, att se ett helt samhälle förändras, säger Purity Kagendo på Diakonias kontor i Kenya.

Projektet har inte bara lett till att bönderna idag odlar sin egen mat. De har blivit stoltare. Förut satt de och väntade på hjälp. Idag brukar de jorden och bygger sin egen framtid.

Inte spikrakt

Genom projektet får bönderna fortbildning, bland annat har de fått lära sig att driva upp plantor från frön, och hur man anlägger enkla bevattningssystem och de får tillgång till utsäde som är anpassat för den torra jorden.

- Resultatet har varit väldigt bra, men det betyder inte att vi har gått helt fria från motgångar, säger Purity Kagendo.

Få projekt klarar sig helt utan problem. I det här fallet visade sig böndernas beslut att under 2013 odla lök dåligt. Skördarna blev inget vidare. Inte heller durra funkade. Fåglarna åt upp fröna. Under 2015 har bönderna satsat på tomater och utkomsten har varit bra.

Diakonia stannar kvar

Projektet har gjort nödleveranserna av mat överflödiga. Det är ett fantastiskt resultat. Många biståndsgivare skulle kanske nöja sig med det. Men Diakonia jobbar långsiktigt och stannar därför kvar. Vi finns kvar när skördarna slår fel och vi finns kvar för att fira framgångarna.

Nu är utmaningen att se till att bönderna kan odla för att sälja på marknaden och på så sätt tjäna pengar.   

- Nu planerar människorna här för framtiden, säger Purity Kagendo. Man känner hur luften vibrerar av hopp. Det finns en morgondag. Så var det inte förut. När hungern härskar kan ingen tänka på morgondagen.

Inställnigen till livet har förändrats, menar Purity Kagendo. Människorna ser sig själva som aktörer, de kan bestämma över sina liv.

- Med de nya metoderna är jag säker. Jag vet att jag får skörda. Vi har inte varit utan mat en enda dag sedan vi började odla såhär, säger Jackson Mbaki, som är en av deltagarna i projektet.

Framtidstro och trygghet

Justus Pius, som också är med i projektet, säger:

- Förut var min första tanke varje morgon: ”Vad ska vi äta idag? Hur ska jag få tag på pengar?” Idag ser jag hur maten växer på mina åkrar. Mitt hjärta är lugnt. Jag tyngs inte av problem, som förr. Jag ser att livet förbättras ju mer jag jobbar. Barnen mår bra. Pengarna som jag förut använde för att köpa mat kan jag idag lägga på skolavgifter och kläder. Hela familjen mår bra. Vi känner oss trygga.