Diakonia - Människor som förändrar världen
Barometern ges ut vartannat år. Årets upplaga är den sjätte i ordningen.

BAROMETER 2016: Regeringen måste visa hur PGU ska bli verklighet

Regeringen gjorde en välkommen nystart av Sveriges Politik för global utveckling strax efter att den tillträdde 2014. Sedan dess har flera organisatoriska förändringar gjorts i syfte att öka möjligheterna att bedriva en samstämmig politik. Barometer 2016 visar att regeringen tagit flera positiva initiativ på flera politikområden, men att mer krävs om politiska beslut som fattas i Sverige ska bidra till en rättvis och hållbar global utveckling.

2016-05-01 Ansvarig: Penny Davies

Steg i rätt riktning

Barometer 2016 visar att regeringen tagit flera viktiga steg som berett väg för en mer ambitiös hantering av PGU de senaste två åren. Framför allt har resurserna för samordning av PGU inom och mellan departement stärkts, åtaganden på politisk nivå har förnyats och departementen har fått i uppdrag att ta fram handlingsplaner för genomförandet.

Ambitiösa och mätbara mål bör tas fram

Rapportens analys visar att regeringen nu bör ta fram ambitiösa och mätbara mål för hur departementen ska bidra till att skapa en hållbar utveckling och mäta effekterna av den förda politiken. Dessutom behöver de centrala perspektiven i PGU, rättighetsperspektivet och de fattigas perspektiv, få en mer framträdande roll och förstärkas av ett jämställdhetsperspektiv.

Mål- och intressekonflikter största utmaningarna

En av regeringens största utmaningar är dock de mål- och intressekonflikter mellan politikområden – eller mellan ett område och målen för PGU – som står i vägen för möjligheten att föra en samstämmig politik. Dessa bör regeringen identifiera och redovisa öppet hur den hanterar, för att möjliggöra an- svarsutkrävande. Regeringen anser själv att det är vikten av att ta fasta på målkonflikter som kan tydliggöra samstämmighet – eller brist på samstämmighet.

Nedan sammanfattas några av de rekommendationer Barometer 2016 ger för olika områden. Alla rekommendationer finns i dokumentet:

Skatt som utvecklingsfråga har en prioriterad ställning i nystarten av PGU. I retoriken visar regeringen förståelse för vikten av att bekämpa skatteflykt för att skapa utveckling i fattiga länder, men det har inte har omsatts i politisk handling. Sverige bör ta tydlig ställning för offentlig land-för-land-rapportering för multinationella företag och ställa sig bakom låg- och medelinkomstländer genom att skapa ett mellanstatligt skatteorgan under FN.

Företag och mänskliga rättigheter: Regeringen har en skyldighet att skydda de mänskliga rättigheterna i relation till företagande och att säkerställa att de som fått sina rättigheter kränkta av svenska fö- retag får sin sak prövad. Den offentliga sektorn har även en viktig roll i att främja socialt ansvarsfull upphandling. Sverige har gjort viktiga framsteg inom området, exempelvis genom lanseringen av den svenska handlingsplanen för företagande och mänskliga rättigheter. Dock behöver regeringen ta en betydligt mer aktiv roll som lagstiftare och som upphandlare samt i arbetet med att säkra gottgörelse för svenska företags kränkningar av de mänskliga rättigheterna.

Fred och mänsklig säkerhet: Svenska fredsorganisationer har tidigare efterlyst ett starkare fokus på medling och diplomati och under 2015 lanserade regeringen en ny satsning på ett svenskt nätverk av kvinnliga fredsmedlare. De principer och prioriteringar som lagts fram för regeringens feministiska utrikespolitik utgör en god grund för att stärka arbetet med mänsklig säkerhet och fredsbyggande insatser. För att stärka samstämmigheten inom fred och säkerhet är det dock viktigt att Sverige upprätthåller engagemanget i New Deal, initiativet för att anpassa biståndet till de förutsättningar som råder i länder i konflikt eller postkonflikt. För att PGU ska få en verklig nystart på området bör Sverige även anta nya regler för krigsmaterielexport som ökar transparensen i beslutsfattandet. Bindande kriterier måste införas kring mänskliga rättigheter, väpnad konflikt, PGU och korruption, samt ett absolut hinder för krigsmaterielexport till icke-demokratier.

OECD:s biståndskommitté DAC har luckrat upp biståndsdefinitionen. Vissa kostnader som relaterar till säkerhetsinsatser med militär personal kan numera finansieras med biståndsmedel. Sverige agerade i linje med PGU i DAC-förhandlingarna och har nu ett stort ansvar att hålla emot utvecklingen inom DAC, då många medlemsländer vill förändra definitionen ytterligare.

Klimatförändringarna drabbar särskilt människor i fattigdom och utsatthet, som saknar förutsättningar att anpassa sig till ett förändrat klimat. En omställning är brådskande för att stoppa den globala uppvärmningen. Sverige för en förhållandevis ambitiös klimatpolitik och har inom EU och multilaterala organ Sverige stärkt ambitionen att arbeta för en grön omställning. Samtidigt återstår en rad utmaningar för att svensk klimatpolitik ska bli tillräckligt ambitiös, rättvis och slagkraftig. Sverige bör ta krafttag för att få ner de inhemska utsläppen av växthusgaser och vara ett föregångsland i den global strävan mot 1,5-gradersmålet. Sverige bör samtidigt utveckla robusta och långsiktiga mekanismer för att öka Sveriges finansiella bidrag till fattiga länders klimatomställning. 

Barometern granskar Sveriges genomförande av Politik för global utveckling, PGU, som antogs av en enig riksdag år 2003. Målet för PGU är att alla svenska politiska beslut ska bidra till eller åtminstone inte motverka arbetet för fattigdomsminskning och en globalt hållbar utveckling. Sverige var ett av de första länderna i världen att anta en sådan politik. Men trots en del framgångar har PGU inte fått fäste i svensk politik på grund av brist på resurser, riktlinjer och politisk vilja. År 2014 aviserade regeringen en nystart för PGU. 

Ladda ner Barometern

NamnStorlekFiltypLadda ner
PGU Barometer 2016 2093 KB PDF

Ministerenkät

Under våren 2016 genomförde CONCORD Sverige en enkät där samtliga departement fick svara på frågor om PGU. Samtliga elva ministrar som fick enkäten inkom med svar. Enkäten visar att:

  • Samtliga tillfrågade ministrar uppger att de integrerar ett rättighets- och fattigdomsperspektiv vid beredningen av beslut. Barometer 2016 visar dock att integreringen är bristfällig.
  • Flera ministrar uppger att de inte stött på några målkonflikter mellan beslut på sitt ansvarsom- råde och målen för PGU under de senaste två åren. Barometer 2016 visar dock på flera mål- konflikter i beslut som fattats av dessa ministrar sedan 2014.
  • Samtliga departement anger att de kommer att prioritera PGU högre under mandatperioden.