Diakonia - Människor som förändrar världen
Tecknaren Ulf Frödin illustrerar klimaträttvisa.

366 riksdagskandidater i Diakonias enkät inför valet

366 kandidater på valbar plats till riksdagen svarade på Diakonias enkät om globala frågor. Vår sammanställning visar att det finns bred samsyn över blockgränserna för nya klimatpengar – utöver biståndet. Det finns dessutom en bred majoritet mot urholkning av biståndet samt ett löfte om fortsatt stöd för en procent i bistånd. 

2014-09-02 Ansvarig: Magnus Walan

Bred majoritet ger löfte om nya klimatpengar

- Det är glädjande att 59 procent av de tillfrågade riksdagskandidaterna i Diakonias enkät inser att vi måste betala vår klimatskuld med nya pengar utöver biståndet, säger Bo Forsberg, generalsekreterare på Diakonia.

Bakgrunden till frågan om klimatfinansiering ligger i att klimatförändringarna främst orsakas av rika länder, men den slår hårdast mot fattiga länder. Sverige har i samtliga internationella klimatavtal åtagit sig att bidra till en klimatfinansiering som ska ske med ”nya och additionella” pengar, det vill säga utöver utlovat bistånd. Men Sverige, i likhet med flera andra industrialiserade länder, har istället tagit pengarna direkt från biståndsbudgeten.

Ja till nya och additionella medel för klimatfinansiering

På frågan ”Anser du att Sverige ska bidra med ”nya och additionella” pengar i klimatfinansiering till utvecklingsländer, utöver den ordinarie biståndsbudgeten om 1 procent av BNI?” svarade 59 procent ja. Enbart 17 procent svarade nej och 24 procent valde att svara tveksam eller att inte svara alls.

- Det är uppenbart att det finns ett stöd för nya klimatpengar även i partier som Folkpartiet (62 procent ja) och Socialdemokrater (59 procent ja) även om partiledningarna i dessa partier - i en enkät som Diakonia presenterade i juni 2014 - sagt sig vara tveksamma till nya pengar.

Stödet för klimatfinansiering utöver biståndet är mycket högt bland kandidaterna i Centerpartiet (96 procent) Vänsterpartiet (97 procent) och Miljöpartiet (100 procent).

Enligt beräkningar bör Sveriges klimatfinansiering till fattiga länder under 2015 uppgå till minst 2,3 miljarder kronor, utöver utlovat bistånd.

I Alliansens budget för 2014 finns inga additionella klimatpengar utöver vanligt bistånd. Socialdemokraterna har i sin skuggbudget 2014 avsatt 115 miljoner kronor utöver biståndet, V 1,5 miljarder och Miljöpartiet 2 miljarder kr.

Starkt stöd för en procent i bistånd

Diakonia har även ställt frågor om stödet till att avsätta en procent av Sveriges BNI i bistånd. I denna fråga finns det ett brett stöd då 61 procent svarade ja på frågan ”Vill du lova att inte rösta för en statsbudget under nästa mandatperiod om den inte avsätter minst 1 procent i bistånd?”

Enbart 13 procent av de 360 som svarade på frågan svarade nej. En bred majoritet av kandidaterna svarade ja på frågan; Socialdemokraterna (83 procent) , Kristdemokraterna (76 procent), Folkpartiet (73 procent) , Miljöpartiet (89 procent) och Vänsterpartiet (97 procent). Hos Centerpartiet och Moderaterna var siffran lägre (26 respektive 6 procent).

Mot urholkning av biståndet

Både alliansen och Socialdemokraterna har i media uttalat sig för att ökade flyktingkostnader i budgeten för 2015 ska betalas genom sänkt bistånd till världens fattiga.

Allt mer bistånd stannar i Sverige. I allt större utsträckning räknas flyktingmottagande, kostnader för utländska studenter, skuldavskrivningar och klimatfinansiering som bistånd.

Sveriges avräkningar har fyrdubblats

Avräkningarna till Migrationsverket var under 2014 hela 12 procent. Snittet för OECD länderna är 2 procent för migrationskostnader. Migrationsverket får mer bistånd än vad Afrika söder om Sahara får årligen (i snitt de senaste åren). Avräkningarna har fyrdubblats sedan 2006 trots att mottagningen av asylsökande har fördubblats.

OECD DAC:s regler för hur biståndet får användas är inte heltäckande och i praktiken är det varje land som bestämmer. Tyskland och Storbritannien använder inte ens en procent av biståndet till asylmottagning och många länder inte alls.

Asylrätten är en fundamental del av de mänskliga rättigheterna men Diakonia menar att det inte är rimligt att världens fattiga ska få betala genom sänkt bistånd.

59 procent vill se minskade avräkningar från biståndet

På frågan ”Anser du att avräkningarna från biståndet till utgifter i Sverige ska minska?” svarade hela 59 procent ja och 17 procent nej. 24 procent var tveksamma eller vill inte svara.

Starkast stöd för att skärpa reglerna finns i Vänsterpartiet (100 procent) och Miljöpartiet (94 procent), Centerpartiet (85 pocent), Kristdemokraterna (65 procent). Av de socialdemokratiska kandidaterna svarade 52 procent ja och endast 1 procent nej.

Diakonias valenkät 2014 skickades till 510 kandidater på valbar plats. Hela 366 svarade vilket innebär en svarsfrekvens på 71 procent.