Diakonia - Människor som förändrar världen

Ny plattform för svenskt bistånd - Diakonias svar

Den 29 juni 2012 skickade Diakonia in sitt bidrag till regeringens arbete med den nya biståndspolitiska plattformen. Diakonia vill se en tydlig rollfördelning inom biståndet där det svenska civilsamhällets roll som partner till förändringsaktörer i utvecklingsländer blir tydligt.

2012-06-29 Ansvarig: Magnus Walan

Brev med tre huvudområden

I Diakonias brev till UD inleder vi med att sätta in biståndet i sitt globala sammanhang. Detta anser vi nödvändigt för att ge en ram till den debatt som sedan följer om det svenska biståndet.

Därefter presenterar vi Diakonias syn på vilken roll det svenska civilsamhällets spelar i biståndet.

Till sist ger vi några konkreta exempel på resultat av vårt arbete.

Ur brevet: Klimatkris och fattigdom

Mänskligheten står inför en stor utmaning i form av klimatkrisen, som i första hand drabbar de som inte bidragit till problemet; människor som lever i fattigdom och utsatthet. Klimatförändringarna är också del av och påverkar krisen för naturresurserna.

Tillgången på basala fundament för vår förmåga till global utveckling: vatten, mark och stabila ekosystem är hotad.

Samtidigt ser vi en fattigdomskris. Svältkatastrofen i Somalia var en illustration av hur destruktiva faktorer samspelar: konflikter, förändrat klimat och förstörda samhälleliga institutioner skapar misär.

Ur brevet: PGU i ett globalt sammanhang

Det är så det skall ses, biståndet har visserligen sin politik, men all svensk politik skall i enlighet med PGU samstämt verka för global utveckling.

De globala utmaningarna är sammanvävda och så behöver även politikens olika delar att vara. Det finns dock målkonflikter inom svensk politik, och utan att identifiera och åtgärda dessa riskerar biståndets effekt att minska.

Vi kan inte med ena handen verka för, och med den andra motverka en hållbar global utveckling. Klimatpolitik, vapenexport och internationella spelregler för företag påverkar vår biståndspolitiks förmåga till långsiktiga resultat. Biståndet är en liten del av de globala processerna.

Ur brevet: Fokusera på det som ger resultat

Biståndet behöver vara fokuserat på det vi vet ger resultat. I längden byggs samhällen och utveckling genom människor och organisationer som vill och kan förändra. Politiker och företag är avgörande aktörer, men måste få press och stöd från människor som agerar.

Biståndet skall utgå från en ständigt uppdaterad analys, utformas kontextspecifikt och bygga på en förståelse av grundorsakerna till de problem som människor i fattigdom och utsatthet ställs inför.

Ur brevet: Civilsamhällets biståndsarbete

På lång sikt är den avgörande faktorn för fattigdomsbekämpning och respekt för mänskliga rättigheter att samhällsstyret i ett land utgår från medborgarnas vilja och rättigheter.

Konkurrensen om makten i ett land skall handla om att följa medborgarnas krav på politik, inte en konkurrens om att tillskansa sig personlig vinning. Med ett starkt och folkligt förankrat civilsamhälle kan detta bli verklighet, då kan inte regimer fortsätta att förtrycka och korrumpera.

När människor sluter sig samman och mobiliserar kraft kommer förändring att ske. Inte minst är den arabiska våren ett tecken på detta.

Konkret handlar det om att svensk biståndsmedel kan stödja ett civilsamhälle som på nationell eller internationell nivå håller en hög kunskapsnivå om komplexa utvecklingsfrågor och för dialog med beslutsfattare på högsta nivå. Men det handlar också om kvinnoföreningen i en liten by som utbildas i mänskliga rättigheter och ställer lokala beslutsfattare till svars för sin politik. Så kan människors rättigheter bli praktik och så byggs förutsättningar för långsiktigt hållbar utveckling.

Ur brevet: Så arbetar Diakonia

Diakonia driver långsiktigt arbete med partnerorganisationer som vet hur bistånd fungerar och vet hur utveckling skapas. Den relationen gör att kunskap byggts upp om utvecklingens hinder och drivkrafter. Kunskapen lägger grunden för resultat för svenska biståndspengar.

Diakonia har även kapacitet för att planera, följa upp och utvärdera stöd till civilsamhället i partnerländerna. Genom långsiktig dialog och närvaro har vi byggt system som i hög grad säkerställer att pengar används kostnadseffektivt och ger resultat för de biståndsmedel som satsas.

Samtidigt som vi är i ett aktivt partnerskap gör vi vår egen kontextanalys. Det civila samhället som vi stödjer måste inte bara ha relevans utan även vara legitimt och står för ett brett representationskap. Särskilt viktigt är att adressera problemet med att grupper som barn, etniska minoriteter och hbtq-personer kan vara exkluderade från inflytande inom det civila samhället.

Basala behov, som mat och bostad kan vara en förutsättning för att som enskild människa kräva politisk förändring. Organisationer inom det civila samhället kan tillgogodose sådana behov, men det är staters ansvar att göra detta och företags förmåga till produktion kan bidra.

Ur brevet: Diakonias och civila samhällets mervärde i biståndet

Våra partnerorganisationer arbetar i länder där förtryck och fattigdom råder på grund av politiskt vanstyre. Vi tror att vi har ett mervärde för att stödja dem. Vi tror inte att en organisation som kämpar för mänskliga rättigheter i ett land som präglas förtryck självklart vill vända sig till en främmande stats ambassad för att få biståndsmedel och annat stöd.

Minskad användning av det svenska civilsamhället för kanalisering av biståndsmedel till förändringsaktörerna inom civilsamhället i partnerländerna betyder att motsvarande kapacitet för projekt- och programhantering måste byggas upp inom den statliga förvaltningen. Det tycks osäkert om detta är kostnadseffektivt. Ett sådant system riskerar att förminska Sveriges förmåga att stödja de krafter i ett land som vill demokrati och mänskliga rättigheter, det riskerar att undvika att ge stöd till dem som verkligen behöver det.

Vi tror att det svenska civilsamhällets mervärde, att vara en aktiv partner till de krafter inom civilsamhället i utvecklingsländerna som vill förändra, kompletterar statens roll i biståndet. När det gäller det svenska bilaterala biståndet vill vi se att den svenska staten är en långsiktig och förutsägbar partner och givare. Sverige skall stå upp för fattiga människors perspektiv i utformandet av budget- och sektorstöd. Inriktningen skall utgå från en aktuell kontextanalys och bygga på kunskap från forskning och utvärderingar.

Läs svaret till Utrikesdepartementet

NamnStorlekFiltypLadda ner
Läs Diakonias svar till UD om biståndsplattformen 238 KB PDF