Diakonia - Människor som förändrar världen

Att rymma var den enda utvägen

Nachai Esther bor i Karamoja i Uganda. När hon var tretton år ville hennes föräldrar gifta bort henne med en man. Det skulle också innebära att hon könsstympades. Nachai rymde.

2018-10-03

Bland Pokotfolket i Karamoja i Uganda praktiseras könsstympning av flickor. Det innebär att klitoris, inre och yttre blygdläppar skärs av. Efteråt binds flickans ben ihop för att såret ska läka. Denna typ av könsstympning får ofta allvarliga medicinska problem som effekt. Utöver det självklara med fysisk och psykisk smärta handlar det bland annat om infektioner och svårighet att ha samlag och föda barn. Könsstympning är en allvarlig kränkning av de mänskliga rättigheterna.

Organisationen förändrade bilden

Tidigare har det varit en självklar del av att bli kvinna att könsstympas, men tack vare det arbete som Diakonias samarbetsorganisation ZOA gör i området förändras nu den bilden. Nachai hade hört det ZOA berättade när de besökte hennes by. Därför visste hon att barn har rätt att gå i skolan istället för att giftas bort, och att könsstympning är både olagligt och farligt. Den kunskapen gjorde att hon vågade rymma.

– Det var svårt att fly. När människor passerade gömde jag mig i buskarna, och jag skar mig på taggar, berättar Nachai.

Efter att Nachai kommit till en väns hus följde hon med till skolan i Amudat. Nu bor Nachai på skolans internat där hon känner sig säker. På skolloven besöker hon sin mormor. Ännu vågar hon inte resa hem till sin familj, eftersom hennes pappa fortfarande vill gifta bort henne. Med mormor är hon trygg.

Även mamma har övertygats

– Jag håller med om att könsstympning måste stoppas, och pratar med mina barn och barnbarn om det. Nu har ett av barnbarnen gift sig utan att bli könsstympad, det är en framgång, berättar Nachais mormor.

Även Nachais mamma är nu övertygad om att könsstympning är fel och hälsar på Nachai hos mormodern.

Nachais mamma, Elisabeth Chepochesundy Posit. Foto: Sumy Sadurmi

För Nachai har vännerna i skolan blivit som en andra familj.

– Vi hjälper varandra och ger varandra råd. Vi kom till skolan ensamma och våra föräldrar gillar inte att vi är här. Vi gör vårt bästa tillsammans, säger hon.

Nachai vågar drömma igen:

– Jag vill avsluta skolan och sen fortsätta studera till sjuksköterska eller barnmorska. Jag vill hjälpa mammor. 

Nachai i skolan. Foto: Samy Sadurni