Diakonia - Människor som förändrar världen
Många drömmer om att bli rika på utvinningen och handeln med konfliktmineraler. För många slutar dock drömmen om rikedom med skador, handikapp och ibland en för tidig död.

Våra förslag

Diakonia har identifierat privata aktörer som viktiga i arbetet för att lyfta människor ur fattigdom, främja demokrati och mänskliga rättigheter och verka för en hållbar utveckling. Diakonia arbetar även mot beslutsfattare för en politik och policy som stärker respekten för mänskliga rättigheter inom den privata sektorn. Här är våra förslag på åtgärder när det gäller privata aktörer respektive staten.

Företag bör:

  • Respektera mänskliga rättigheter genom hela verksamheten, inklusive kund- och leverantörs led: det inkluderar att praktisera ”human rights due diligence” (HRDD), uttryckt i FNs vägledande principer, som beskriver hur man analyserar, genomför och implementerar respekt för mänskliga rättigheter i sin verksamhet.
  • Vara transparenta: Företag böröppet redovisa sina analyser och resultat kring MR-arbetet, exempelvis i sin årsredovisning.  Det ger intressenter möjlighet till ansvarsutkrävande av beslutsfattare och företag.
  • Ta sitt ansvar i en situation av krympande demokratiskt utrymme och hot mot MR-försvarare: I de högriskmiljöer i vilka svenskt näringsliv och utvecklingssamarbete samverkar, kan företag också spela en viktig positiv roll i att använda sin röst och inflytande att främja ‘civic space’ och försvar av mänskliga rättigheter, t ex genom att utveckla relevanta företagspolicys och utföra ‘human rights due diligence’.

Staten bör:

  • Lagstifta och göra det obligatoriskt för svenska företag att genomföra en risk-och konsekvensanalys (sk HRDD):  rivilliga regler har visat sig otillräckliga, bindande regler behövs för att skydda människor och miljö och säkerställa rättvis konkurrens för företag som agerar ansvarsfullt.
  • Sätta mänskliga rättigheter och hållbart företagande i centrum av den näringslivs- och exportfrämjande politiken: Det betyder bland annat att höja kompetensen hos exportfrämjande myndigheter och institutioner kring företag och mänskliga rättigheter. Att ställa hållbarhetskrav på de företag som erhåller statens särskilda exportstöd.
  • Sätt hållbarhet som ram för AP-fonderna: AP-fonderna är statliga myndigheter och förvaltar 1300 miljarder av svenskarnas pensionspengar. Det bör tydliggöras att Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter, miljö och klimat är grundläggande förutsättningar för AP-fondernas kapitalförvaltning.
  • Stärk hållbarhetsarbetet i statligt ägda bolag: De statligt ägda bolagen ska enligt egna riktlinjer agera föredömligt inom hållbart företagande.  Ägarpolicyn bör reflektera starka krav på hållbarhet, transparens och anti-korruptionsarbete samt säkerställa uppföljning och att kompetens finns kring exempelvis MR-risker på svåra marknader. En human rights due diligence bör vara obligatorisk för de statligt ägda bolagen.
  • Stärk kunskapen och kräv åtgärder kopplat till krympande demokratiskt utrymme och attacker mot människorättsförsvarare: Sveriges beslutsfattare måste medverka till att stärka kunskapen hos statliga och privata aktörer och samverka med civila samhället för att vända utvecklingen och stärka skyddet för det civila utrymmet och MR-försvarare.