Diakonia - Människor som förändrar världen
Torka och andra klimatförändringar drabbar ofta kvinnor extra hårt. Foto: ACT

Sverige bör visa vägen när jämställdheten ska in i klimatarbetet

Alla länder uppmanas att kartlägga hur jämställdhet integreras i klimatåtgärder och på vilka sätt som kvinnor och män påverkas av klimatförändringar. Sverige, som är ett av världens mest jämställda länder och har en feministisk regering och en feministisk utrikespolitik, måste kliva fram och visa vägen i det här arbetet.

2018-02-02

Vid klimattoppmötet COP23 i Bonn i november 2017 antogs en handlingsplan för att stärka jämställdhetsperspektivet i genomförandet av Parisavtalet. Handlingsplanen för jämställdhet (Gender Action Plan, GAP) är inte bindande för världens länder att följa. Det är en svaghet, som dock innebär att länder som särskilt prioriterar jämställdhet har en viktig roll att spela genom att visa på hur aktiviteterna i planen kan genomföras och vilka effekter det kan ge. FN:s klimatsekretariat ska sammanställa resultaten av handlingsplanen och driva aktiviteter som handlar om samstämmighet mellan olika arbetsgrupper och FN-processer och kompetensutveckling för nyckelpersoner inom klimatförhandlingarna. Sekretariatets budget är dock ansträngd sedan USA drog tillbaka sin finansiering, och om inte andra länder kan täcka detta finansieringsbehov finns en risk att lärandet om jämställdhetsfrågor i klimatarbetet mellan olika länder försvåras.

Sverige i spegeln

För Sveriges del innebär handlingsplanen ett behov av att kartlägga befintlig kapacitet och kompetens att integrera jämställdhetsperspektivet i planering, projektutförande och politikutveckling, för att kunna bedöma hur och var denna behöver stärkas. Relevanta aktörer bör sedan få tydliga uppdrag och nödvändiga resurser för att aktivt kunna arbeta med frågan.

En annan av aktiviteterna i handlingsplanen innebär en möjlighet för Sverige att se sig i spegeln och granska hur jämställdhetsperspektivet än så länge har integrerats i klimatåtgärder och i vilken utsträckning om kvinnor och män påverkas olika av klimatförändringar och klimatåtgärder. Denna information efterfrågas från alla länder och skulle dels möjliggöra en jämförelse och ett lärande mellan länder, men också möjligheten att upptäcka svagheter och förbättringspotential i klimatarbetet i Sverige, såväl i den nationella politiken som i åtgärder på kommun- eller regionnivå.

Allas erfarenheter behövs

Att jämställdhetsperspektivet stärks i klimatarbetet är viktigt eftersom kvinnor och män på grund av traditionella könsroller har olika erfarenheter och samtidigt olika förutsättningar att vara med och påverka beslut som berör dem. Men allas erfarenheter och perspektiv behövs för att utforma det klimatsmarta samhället och därför måste medvetenheten om mäns och kvinnors olika behov och intressen öka, och kvinnors deltagande i beslutsfattande såväl i hemkommuner som i globala klimatförhandlingar stärkas.

Ingen människa ska behöva drabbas mer av klimatförändringar än någon annan, på grund av kön eller annan form av diskriminering. Idag befinner sig dock kvinnor ofta i mer sårbara omständigheter när till exempel en orkan slår till, på grund utav att de har sämre tillgång till information, mindre tillgångar och ansvaret för hus, hem och barn.

För att driva på jämställdhetsarbetet under Parisavtalet är det viktigt att Sverige gör sin hemläxa. Men för att nå resultat krävs också att sekretariatet har nödvändiga resurser och att man lyckas med målet att främja resebidrag för kvinnor från utvecklingsländer att kunna delta i förhandlingarna. Även detta innebär en möjlighet för Sverige att driva jämställdhetsfrågan framåt.