Sjukvård i Palestina under covid-19

Den palestinska myndigheten fick nyligen skarp kritik för att makthavare och deras vänner gått före i vaccinationskön. Även Israel har kritiserats för hanteringen av covid19-pandemin gentemot den palestinska civilbefolkningen. Men vems är ansvaret för sjukvård och vaccin för den palestinska civilbefolkningen?

Den palestinska civilbefolkningen på det ockuperade palestinska territoriet lever i en komplicerad verklighet där vardagen omgärdas av regler från allt kring hur du skall kunna arbeta, odla din egen mark eller hur du får resa.

För en palestinier betyder detta med att resa inte bara om man vill åka utomlands utan kan lika gärna vara möjligheten att resa till jobbet, till grannstaden, till din kyrka eller moské för att fira högtider, åka till läkaren eller om barnen ska hälsa på mormor och morfar som visserligen bara bor några hundra meter bort men ändå på fel sida om en avspärrning, ett taggtrådshinder eller en hög betongmur.

Det blir inte lättare av att livet regleras av tre parter. Dels av den israeliska ockupationsmakten, vars militära styre har den övergripande kontrollen över allt ockuperat område i Västbanken, Gaza och Östra Jerusalem, dels av den Palestinska myndigheten som med en begränsad makt ändå har det dagliga ansvaret för samhällsfunktioner i de palestinska tätorterna på Västbanken. Och till detta läggs att Gaza styrs av Hamas sedan de tog makten i en olaglig kupp 2013.

Det säger sig själv att det blir en komplicerad fråga att reda ut vem som har det totala ansvaret för sjukvården och inte minst hanteringen av covid19-pandemin under dessa omständigheter.

Det som är helt tydligt är att palestinierna precis som alla andra skyddas av de mänskliga rättigheterna (IHRL) som alltid gäller, men eftersom de lever som en civilbefolkning under ockupation så har de också rätt till skydd enligt den internationella humanitära rätten (IHL/Folkrätten) som gäller under krig, inklusive under ockupation

Och eftersom styret av det ockuperade området är delat så blir det också ett delat ansvar mellan de lokala myndigheterna (Palestinska myndigheten, Hamas de-facto regim), Israel som ockupationsmakt och till slut det internationella samfundet. I det internationella samfundet ingår både organisationer som FN, EU, WHO men också andra stater som USA, Ryssland eller Sverige.

– Den internationella rätten är tydlig med att civilbefolkningen även under en konflikt har rätt till sjukvård, och det här är ett ansvar som faller på de olika parterna i konflikten. I det här fallet Israel, Palestinska myndigheten och Hamas. Sedan är det dessutom upp till den palestinska myndigheten att sjukvården ska levereras icke-diskriminerande och med högsta medicinska standard. Då måste man självklart prioritera människor med höga medicinska behov och inte höga politiker och deras vänner, förklarar Joakim Wohlfeil, policyrådgivare på Diakonia med fokus på konflikt och rättvisa i ett inslag i Ekot på Sveriges Radio.

En mycket viktig punkt i Folkrätten är dessutom att dessa olika parter enligt lagen måste samarbeta för att garantera civilbefolkningens rättigheter, inte minst på kritiska områden som hälsa och sjukvård.

Som en vägledning för aktörer inom både stat och civilsamhälle har Diakonia under 2020 och 2021 tagit fram ett antal rådgivande analyser kring skyldigheterna för både de lokala aktörerna och det internationella samfundet, samt om civilbefolkningens rättigheter.