Diakonia - Människor som förändrar världen

Penningtvättsaffärerna – utöver skärpt tillsyn krävs ny affärskultur

Om och om igen avslöjas storbankernas inblandning i penningtvätt och skatteflykt. Det handlar inte längre om engångsföreteelser utan visar på ett tydligt mönster. Därför räcker det inte bara med skärpt tillsyn och regelverk – en ny affärskultur krävs där bankerna blir medspelare snarare än motspelare i arbetet för en hållbar utveckling

2019-03-08

Danske Bank, Nordea, Swedbank, Nordea igen… Vi har alla läst om skumraskaffärerna i media och höjt på ögonbrynen, eller kanske inte längre eftersom det börjar stå klart att skandalerna visar på ett återkommande mönster snarare än engångsföreteelser.

Brott som även berövar statskassor resurser

Listan av negativa effekter kan göras lång. Penningtvätt är ett verktyg för grov brottlighet, den värsta typen av ekonomiska affärer som berövar statskassor på resurser som behövs till gemensam välfärd. Den är dessutom ofta förknippad med grovt utnyttjande av människor och finansiering av terrorism.

Ny affärskultur efterlyses!

Att storbanker inte har haft bättre koll på sin verksamhet utan möjliggjort penningtvätt är en tragedi. Förhoppningsvis kan avslöjandena leda till skärpt tillsyn av bankerna. Men som kollegan Jakob König på Fair Finance Guide sagt så handlar det inte bara om tillsyn och regelverk, vi efterlyser även en ny affärskultur där bankerna blir medpelare snarare än motspelare i arbetet för en hållbar utveckling. Att finansbranschen bidrar till globala hållbarhetsmål är avgörande om vi ska klara ambitionerna att utrota fattigdom och motverka klimatkris. Inom ramen för Fair Finance Guide arbetar vi för att bankerna ska ta ett större ansvar för hållbarhet och bli mer transparenta.

Fair Finance Guides senaste granskning (november 2018) av bankernas riktlinjer och öppenhet kring hållbarhetsarbetet visade just att skatteflykt är det område där bankerna har svagast riktlinjer. Skatteflykt, korruption och penningtvätt ligger nära varandra.

Kraven efter Panamadokumenten kvarstår

2016 briserade de så kallade Panamadokumenten som visade hur bristande öppenhet i finanssektorn underlättar skatteflykt, kriminalitet och korruption i massiv skala. På ettårsdagen efterlyste vi på SvD Debatt att bankerna måste slå fast att de inte ska utföra transaktioner där syftet är att skatteplanera. De bör inte heller erbjuda finansiella tjänster till brevlådeföretag i skatteparadis eftersom risken för skatteplanering och oegentliga affärer är överhängande. Det kravet är fortfarande aktuellt.