Diakonia - Människor som förändrar världen
Gröna staplar motsvarar flyktingkostnader, blå staplar det övriga biståndet. Källa: OECD

Minskat bistånd till de fattiga 2018 motverkar målen i Agenda 2030

Givarländernas bistånd till de fattigaste länderna minskade 2018 jämfört med året innan, visar en ny sammanställning från OECD-ländernas biståndskommitté. Det samlade biståndet motsvarade 0,31 procent av ländernas bruttonationalinkomst (BNI) och ligger långt från löftet om 0,7 procent.

2019-05-03

Den 10 april publicerade OECD:s biståndskommitté DAC sifforna för biståndet 2018. Den årliga rapporteringen innehåller detaljer om de 30 medlemsländernas bistånd och ett nytt sätt att rapportera lån har införts. På en övergripande nivå är det oroande att biståndet minskat jämfört med året innan och framförallt att andelen av biståndet som går till de allra fattigaste länderna minskat. Denna brist på ambition går stick i stäv med det faktum att biståndet snarare behöver öka om målen i Agenda 2030 ska kunna nås. Nedan är fyra reflektioner från rapporten:

Minskat bistånd drabbar de fattigaste länderna
DAC-givarnas samlade bistånd 2018 minskade med 2.7 procent jämfört med året innan. Biståndet till de minst utvecklade länderna minskade med 3 procent jämfört med 2017. Detta står i strid med de löften som givarländerna gett och är märkligt med tanke på behoven i dessa länder. Även det humanitära biståndet minskade med drygt 8 procent.

OECD-chefen har poängterat att stagneringen i biståndet är särskilt oroande då OECD:s siffror visar att även utländska direktinvesteringar till utvecklingsländer minskat med en tredjedel åren 2016-2017. Detta sker samtidigt som länderna är behov av externt kapital för att nå utvecklingsmål.

DAC-givarländerna är fortfarande långt från löftet att ge minst 0,7 procent av bruttonationalinkomsten (BNI) i bistånd. Endast fem länder, däribland Sverige, når upp till målet. De 30 DAC-ländernas samlade bistånd 2018 på 153 miljarder USD motsvarade 0.31 procent av BNI.

Minskade avräkningar från biståndet
Den övergripande biståndsminkningen berodde till stor del på minskade avräkningar från biståndet kopplat till flyktingmottagande. Om man exkluderar avräkningar från flyktingmottagande så var biståndet stabilt mellan åren 2017-2018. Detta förklaras dels av nya skärpta DAC-regler för avräkningar men också det faktum att färre flyktingar tagit sig till DAC-länder. Men fortfarande gick 7 procent av ländernas samlade bistånd till flyktingmottagande.

Nytt sätt att rapportera lån på
Biståndssiffrorna för 2018 omfattas av ett nytt regelverk för rapportering av lån till utvecklingsländer. Tidigare kunde givare räkna in hela lånet i sitt bistånd så länge lånet gavs på tillräckligt generösa villkor enligt en fastslagen nivå (så kallad ”koncessionalitet”). Återbetalningen av lånet (minus räntebetalningarna) drogs sedan av från givarnas biståndssiffror. Problemet med detta sätt att rapportera var att olika givare gav lån med olika grader av generositet, men fick trots det rapportera det som bistånd. Det var helt enkelt inte rättvist.

Enligt det nya systemet får nu givarna bara rapportera en viss procentsats av ett lån som bistånd kopplat till nivån av koncessionalitet på lånet (hur generösa villkor lånet har). Återbetalningarna av lånet dras inte längre bort från biståndssiffrorna. Det kan låta krångligt, men det är en viktig distinktion som syftar till att göra systemet mer rättvist. Samtidigt varnar Eurodad, vår Brysselbaserade organisation, för att det nya systemet inte får innebära att givare väljer att prioritera lån framför gåvobistånd som är viktigt inte minst i länder som står inför nya skuldfällor.

Privatsektorbiståndet rapporteras på olika sätt
De förhandlingarna som pågick under flera års tid om hur givare ska kunna rapportera privatsektorbistånd* strandade förra året och ingen tidtabell finns för när de ska återupptas. Utkomsten blev en kompromiss vilket innebär att givare nu kan välja mellan två sätt att rapportera: 
1) Antingen kan givare rapportera hela sitt bidrag till sin nationella ”development finance institution”, dvs Swedfund och motsvarande i andra länder. 
2) Eller så kan givare rapportera som bistånd värdet av lån och investeringar som görs direkt till en privat aktör, tex ett företag.

Diakonia har vid flera tillfällen uppmärksammat bristerna och riskerna med privatsektorbiståndet. Även tidigare DAC-chefer har uttalat sig kritiskt och varnat för att den nya rapporteringen leder till en sammanblandning mellan bistånd och vanliga kommersiella transaktioner.

Givarna rapporterade sammanlagt 2,5 miljarder USD som privatsektorbistånd 2018. Siffrorna är relativt blygsamma, men bristen på klarhet om vad som får rapporteras riskerar slå tillbaka på biståndets kvalitet. Det är viktigt att givarna lever upp till de internationellt överenskomna principerna om utvecklingseffektivitet och att privatsektorbiståndet inte underminerar öppenhet, lokalt ägarskap och långsiktiga resultat. Förhandlingarna om privatsektorbiståndet bör också återupptas och landa i ett tydligare regelverk om vad som kan klassas och rapporteras som bistånd.

*Privatsektorinstrument innebär att lån eller garantier erbjuds till, eller att en aktieinvestering görs i, privata företag verksamma i biståndsländer.