Diakonia - Människor som förändrar världen
Banlgadesh | Bonden Mohammad Hazrat Ali Shekh och 8000 andra bybor sökte skydd i skolans övervåning när området ställdes under vatten under cyklonen Aila 2009. Först efter åtta månader kunde familjen återvända hem. Trängseln tvingade byborna att stå upp i lokalen och två klämdes ihäl. Mohammads gravida dotter födde en dotter under vistelsen. Foto: Martina Holmberg

FN:s klimatrapport: Agera snabbt och kraftfullt!

Den 8 oktober presenterade FN:s klimatpanel IPCC sin specialrapport om effekterna av 1,5 graders uppvärmning och hur världen kan klara utmaningen att hålla uppvärmningen under denna gräns. Rapporten undanröjer varje spår av eventuellt tvivel kring betydelsen av att agera snabbt och kraftfullt för att hejda fortsatta utsläpp av växthusgaser.

2018-10-12

Om utsläppen av växthusgaser fortsätter i samma takt som idag kan vi räkna med 1,5 graders uppvärmning, jämfört med perioden 1850-1900, redan om 25 år. Då försvinner upp till 90 procent av alla korallrev i haven och översvämningar i kustområden kommer att bli vanliga på många håll i världen.

Men vad spelar det för roll?

Självklart spelar det jättestor roll för miljontals människors möjligheter att försörja sig och att leva ett tryggt och hälsosamt liv. I förlängningen betyder det ökad risk för konflikter, folkförflyttningar och social oro. Vi ser redan effekterna av den uppvärmning på ungefär en grad som hittills skett i form av ökande extremväder, höjda havsnivåer och smältande isar i Arktis. I en 1,5 grader varmare värld kommer det vara betydligt svårare att bekämpa fattigdom och ojämlikhet och ju mer temperaturen tillåts stiga, desto svårare kommer det att bli.

Snabb handling nödvändig

Det betyder att det är nu det gäller. Den riksdag som just börjat arbeta har ett historiskt ansvar för att ta de tuffa beslut som krävs för att Sverige ska bidra till att världen lägger om kursen under de närmaste åren. Utsläppskurvan måste vända brant nedåt senast 2020 om vi ska ha en chans att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader.

Men är det verkligen lönt?

Ja, det lönar sig att agera fort. Skillnaden i de effekter som världen kommer behöva hantera vid 1,5 graders uppvärmning jämfört med 2, som är den övre gränsen i Parisavtalet, är stor – och ännu större jämfört med de 3-4 graders uppvärmning som nuvarande löften under Parisavtalet väntas leda till.

IPCC:s rapport understryker med andra ord med större kraft än någonsin tidigare att det är hög tid för handling. Effekterna av klimatförändringarna drabbar människor som lever i fattigdom alla hårdast och Sveriges agerande är därför en fråga om global rättvisa.

Skärpta mål för utsläppsminskningar

För Sverige och EU innebär IPCC:s slutsatser att målen för utsläppsminskningar måste skärpas. Enligt rapporten måste de globala utsläppen vara netto noll år 2050, vilket betyder att rika länder måste agera för att nå det målet ännu snabbare. Rika länder bär ett historiskt ansvar för de utsläpp som orsakat klimatförändringarna och har de ekonomiska förutsättningarna att ställa om snabbare än fattigare länder.

Behov av utökat stöd 

För att alla länder ska kunna vara en del av omställningen behövs ett utökat stöd från rikare länder till fattigare så att de kan anpassa sig till klimatförändringarna och delta i klimatomställningen. Sverige har hittills varit ett av de största givarländerna per capita till FN:s gröna fond, och också gett ett välbehövligt riktat stöd till anpassningsåtgärder. Det är viktigt att Sveriges nya riksdag och regering upprätthåller och ökar den nivån under kommande år och uppmuntrar andra länder att göra detsamma.

Målkonflikter och mänskliga rättigheter

För att klara att hålla ökningen av den globala medeltemperaturen under 1,5 grader menar IPCC att det kommer att bli nödvändigt att fånga in koldioxid som redan släppts ut i atmosfären, genom till exempel skogsplantering eller lagring av koldioxid under markytan.

Medan IPCC framförallt pekar på att klimatåtgärder går hand i hand med arbetet för att nå FN:s globala hållbarhetsmål, så identifierar rapporten också möjliga målkonflikter med fattigdomsbekämpning, matsäkerhet och tillgång till vatten när det gäller till exempel koldioxidinfångning och relaterad markanvändning.

Det betyder att alla åtgärder som vidtas för att möta klimatförändringarna måste planeras och genomföras med respekt för mänskliga rättigheter och på ett sådant sätt att de främjar fattigdomsbekämpning, jämställdhet och social och ekonomisk hållbarhet, vid sidan av utsläppsminskningar. Mer jämlika och jämställda samhällen är dessutom bättre rustade att klara förändringar och komma på nya smarta lösningar på klimatutmaningarna.