Diakonia - Människor som förändrar världen

EU:s bistånd allt längre från att nå det överenskomna målet

För tredje året i rad minskar EU:s internationella bistånd och rör sig på nivåer långt under det överenskomna målet om 0,7 procent av BNI. Det är särskilt allvarligt att EU inte lever upp till sitt åtagande i ett läge där coronapandemin lett till att hunger och fattigdom nu ökar igen.

2020-10-28

Redan innan coronapandemin såg det bistert ut att nå de Globala målen till 2030. Med pandemin är läget nu ännu värre för människor som lever i fattigdom och utsatthet runt om i världen. I år växer fattigdomen i världen för första gången sedan 1998.

EU har fortsatt att upprepa sitt åtagande om att ge minst 0,7 procent av BNI i internationellt bistånd innan år 2030, men det är idag enbart fyra medlemsländer som lever upp till det. Istället minskar det officiella biståndet något, till 0,46 procent av EU:s BNI. Andelen som syftar till resultat för utsatta människor i EU:s partnerländer, genuint bistånd, står och stampar på 0,4 procent av EU:s BNI.

Med nuvarande takt kommer inte målet som EU:s medlemsländer satt för biståndets nivå att nås förrän 2070. Skulle den prognosen hålla nås målet exakt 100 år efter att FN enades om ett system där höginkomstländerna ska bidra med minst 0,7 procent.

– Det är helt oacceptabelt om den här trenden fortsätter. För att möta de stora ekonomiska och sociala konsekvenserna av pandemin för människor runt om i världen måste EU och medlemsstaterna drastiskt öka sina ansträngningar för att komma upp i målet om 0,7 procent av BNI, säger Lena Ingelstam, generalsekreterare för Diakonia.

Det är den årliga AidWatch-rapporten som CONCORD Europa tar fram som presenterar siffrorna. Rapporten innehåller också en första analys av EU:s respons på coronapandemin. EU har arbetat snabbt för att samordna och anpassa sitt internationella bistånd i krisen, men hittills finns inga uppgifter om att EU-medlemsstaterna tillfört några nya resurser, trots att behoven ökat drastiskt. Rapporten lyfter också vikten av ökad transparens om hur resurserna omprioriterats och använts.

– I spåren av covid-19 måste EU:s och medlemsstaternas bistånd utgå från dem som redan innan pandemin var särskilt utsatta. Vi ser exempelvis hur ökat våld i hemmen och bristande tillgång till sexuell och reproduktiv hälsa drabbar flickor och kvinnor hårt – samtidigt som barnäktenskapen är på uppgång. Utsatta människor måste stå i centrum för biståndet post-corona, säger Mariann Eriksson, generalsekreterare på Plan International Sverige.

Rapporten uppmanar medlemsstaterna att börja ta sina åtaganden på allvar för att säkerställa att ingen lämnas utanför i återhämtning och återuppbyggnad under och efter pandemin. Rekommendationerna rör nivån på biståndet men också innehållet. EU:s bistånd måste användas med tydligt fokus på att bekämpa fattigdom och ojämlikhet. De internationella principerna för effektivt bistånd ska vara vägledande. EU var fortfarande 2019 världens största biståndsgivare med en total budget på 78 miljarder euro. Men i processen med att ta fram EU:s nästa långtidsbudget utsätts biståndsbudgeten för stor politisk press för att den ska kunna användas också i andra syften, exempelvis kopplade till migrationspolitiken.