Diakonia - Människor som förändrar världen
Bennett Freeman som har skrivit en rapport om företagens roll i skyddet av människorättsförsvarare, Diakonias Åsa Beckius och Mauricio Lazala från Business and Human Rights Resource Center samlades i Stockholm för att prata om företagens ansvar för mänskliga rättigheter.

En global nödsituation för det civila samhället

2017 backade den demokratiska utvecklingen i världen för tolfte året i rad, och över 300 människorättsförsvarare mördades. Protesterar du mot företagsaktiviteter, tillhör en minoritetsgrupp eller är kvinna är du extra utsatt.

2019-06-10

Runtom i världen får människor och organisationer som arbetar för demokrati och mänskliga rättigheter allt svårare att utföra sitt arbete. Journalister, fackliga representanter, sociala ledare och människor som försvarar mänskliga rättigheter utsätts för trakasserier, hot och våld.

För företag innebär denna utveckling ökade hot mot anställda, oförutsägbara kostnader, osäkra marknader, ökad risk för korruption och minskad rättssäkerhet. I vissa fall finns det dessutom en direkt koppling mellan företagens verksamhet och att mänskliga rättigheter påverkas negativt, som när företag samarbetar med regeringar för att inskränka civilsamhällets demokratiska utrymme eller trakasserar och hotar lokalbefolkning som försvarar sina rättigheter till mark och naturresurser. Men företag kan också spela en viktig positiv roll i att försvara och främja utrymmet för civilsamhället och mänskliga rättigheter, till exempel genom att utveckla relevanta företagspolicyer och göra det som kallas "human rights due diligence", en genomlysning av verksamheten i enlighet med FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. Men också genom att stå upp för fri- och rättigheter när de är under hot, och genom att delta i nätverk och forum för dialog mellan aktörer.

Näringslivets roll

Dessa frågor stod i fokus under ett Sverigebesök av Mauricio Lazala, biträdande chef på Business and Human Rights Resource Center och Bennett Freeman, huvudförfattare till rapporten Shared space under pressure: business support for civic freedoms and human rights defenders”.

På inbjudan av Diakonia några dagar i maj träffade vi och hade diskussioner och rundabordssamtal med företrädare för AP-fonderna, flera svenska bolag, banker och Sida. Många ser en direkt koppling till verksamheten och förstod behovet och möjligheten att tänka mer strategiskt kring den utveckling de möter på sina marknader.

Agenda 2030 och den svenska regeringen betonar näringslivets roll i arbetet med att främja en hållbar global utveckling. Regeringen skriver i sin exportstrategi – som prioriterar så kallade "svåra marknader" – att handel mellan människor och länder kan gynna demokrati, jämställdhet, mänskliga rättigheter och en bättre miljö. I skrivelsen för hållbart företagande och Sveriges handlingsplan för mänskliga rättigheter och företagande uttrycker regeringen sin ambition och sina förväntningar i detta hänseende. Viktiga steg har tagits.

Samtidigt lever endast fyra procent av världens befolkning i vad som kan anses vara öppna samhällen, och utrymmet för människor att organisera sig och göra sina röster hörda dras åt allt hårdare i allt fler länder. Trots denna utveckling och de högriskmiljöer i vilka svenskt näringsliv, främjande och utvecklingssamarbete samverkar, visar en granskning från Diakonia, Amnesty och Fair Action att bara 5 av 28 granskade svenska företag har genomfört en human rights due diligence.

Åtaganden för att motverka den negativa trenden för civilsamhällets demokratiska utrymme är prioriterat inom det svenska biståndet.  Regeringen bör också verka för att säkerställa näringslivets positiva inverkan på mänskliga rättigheter och demokratiskt utrymme genom konkreta åtgärder, inte minst genom att tillsätta en utredning om obligatorisk human rights due diligence.

Business and Human Rights Resource Center: Civic Freedoms and Human Rights