Analys: Så kan nya regeringen hindra den globala skatteflykten

Det står ingenting om global skatteflykt i fyrpartiöverenskommelsen, men Diakonia uppmanar regeringen att fortsätta på den inslagna vägen och kräva transparens från multinationella företag.

Diakonia har i tio års tid arbetat för politiska åtgärder och andra initiativ för att motverka den globala skatteflykten. Varför? Helt enkelt för att vi ser att skatteflykt underminerar utvecklingsländers möjlighet att mobilisera de egna resurser som behövs för att bekämpa fattigdom och uppnå målen i Agenda 2030. Människor som lever i fattigdom och framförallt kvinnor och flickor är de som drabbas hårdast när pengar försinner ur statskassan på grund av skatteflykt. Det är stora summor som kunde användas till investeringar till bland annat sjukvård, utbildning och infrastruktur.

Den sakpolitiska överenskommelsen mellan regeringspartierna, Centern och Liberalerna innefattar ingen skrivning om skatteflykt. Vi vet att Sverige har tagit olika initiativ så som regeringens tolvpunktsprogram för att motverka skatteflykt, inklusive den som sker från Sverige. När det gäller åtgärder som berör utvecklingsländer så har fokus legat på stöd till kapacitetsuppbyggnad. Det är en del av den så kallade Financing for Development (FfD)-agendan som Sverige prioriterar. Kapacitet är A och O för att till exempel kunna förhandla med stora multinationella företag om olika skatteupplägg, eller för att förhandla fram skattevatal som är till fördel för utvecklingsländerna själva. Stöd till kapacitetsuppbyggnad är bra, men det räcker inte.

Den nyckelfråga vi har drivit i många år handlar om att få ökad insyn i multinationella företags verksamhet. Skandaler likt Paradise Papers, Panamadokumenten och LuxLeaks har gång på gång avslöjat företags aggressiva skatteplanering för att minimera skatten. Rapporter visar att företags skatteflykt som sker inom lagens ramar kostar världens länder runt femhundramiljarder dollar varje år.

För att stoppa detta behöver vi – folkvalda och allmänheten – insyn i företagens verksamhet. Öppenhet är en förutsättning för ansvarsutkrävande, särskilt i länder där skattelagstiftning brister eller resurser saknas för att säkra att den följs. Ansvarsutkrävande är i sin tur en förutsättning för demokratisk utveckling och ett rättighetsperspektiv. Det räcker inte att informationen delas mellan skattemyndigheter i enlighet med OECD:s regelverk.

EU-kommissionen har lagt fram ett förslag till gemensamt regelverk för ”offentlig land-för-land-rapportering för multinationella företag”. Det handlar om att företagen öppet ska rapportera vinster och skattebetalningar i varje land de är verksamma. Det handlar inte om att avslöja företagshemligheter. Den här typen av öppenhet är inte ett problem för företag som inte har något att dölja. Sverige har hittills inte gett sitt stöd till förslaget.

Fem av åtta riksdagspartier - MP, V, C, L och KD - svarade i Diakonias partiledarenkät inför valet i höstas att de ”kommer arbeta för gemensamma regler inom EU för offentlig land-för-land-rapportering för att motverka skatteflykt och öka allmänhetens insyn”. Det finns med andra ord en grund för politiskt samarbete kring denna fråga. Förhoppningsvis kommer även Socialdemokraterna att sälla sig till ja-sägarna. Vi uppmanar regeringen att ta på sig ledartröjan och inom EU driva på för offentlig land-för-land-rapportering för multinationella företag med syfte att motverka den globala skatteflykten. Snart är det val till EU-parlamentet, och det brådskar att nå enighet i frågan.