Efter att Migrationsverket höjt prognosen för hur många asylsökande som beräknas komma till Sverige, väntas regeringen under den närmsta veckan ge besked om huruvida ännu mer pengar ska tas från biståndet till flyktingmottagande. Vi välkomnar en generös flyktingpolitik och menar att rätten till asyl är en mänsklig rättighet. Men varför ska världens fattiga betala?
Rekordmånga människor på flykt
Aldrig förr har så många människor i världen varit på flykt undan konflikter, klimatförändringar, extrem fattigdom och andra orättvisor. Sverige är en förebild i världen och inte minst i Europa genom det humana flyktingmottagandet.
Var tredje biståndskrona till biståndsverksamhet
Men redan idag går var femte biståndskrona till att finansiera vårt flyktingmottagande. Och nu har regeringen, med finansminister Magdalena Andersson (S) i spetsen, meddelat att ytterligare medel kommer räknas av från biståndet. Det kan handla om så mycket som 60 procent av den totala biståndsramen. (Se diagram nedan.) Då kommer endast var tredje biståndskrona att gå till biståndsarbete, vilket riskerar att få omfattande konsekvenser för den globala utvecklingen under lång tid framöver. Redan ingångna avtal och insatser kommer att avslutas och bli svåra att ta upp igen.
Långsiktigt bistånd ger värdiga liv
Att avsätta en hundradel av vår rikedom är i grunden en värderingsfråga, och alla riksdagspartier utom Sverigedemokraterna har slutit upp bakom en-procentsmålet. Det långsiktiga biståndet ger människor förutsättningar att leva värdiga liv.
Att på detta sätt rycka undan mattan för biståndsinsatser runt om i världen som främjar mänskliga rättigheter och demokrati, förebygger konflikter och bekämpar fattigdom, kommer leda till att ännu fler människor tvingas fly.
Det finns andra medel
Flyktingmottagandet är inte en biståndsfråga. Vi förstår därför inte varför man väljer att bekosta det med den enda procenten av BNI som går till att förebygga människors flykt.
