Barometern 2020: Politiken motverkar hållbar utveckling

Vartannat år granskar vi, tillsammans med en bred koalition av svenska civilsamhällesorganisationer, i vilken mån de politiska beslut som har fattats bidrar till en hållbar global utveckling. I årets rapport visar vi att trots att framsteg har gjorts, så finns det områden där en hållbar global utveckling snarare har motverkats.

Sveriges politik för global utveckling antogs 2003 och slår fast att politiken ska vägledas av fattiga människors perspektiv och av ett rättighetsperspektiv. Men glappet mellan ord och verklighet är stort.

Trots höga ambitioner inom en rad politikområden och trots att regeringen gång på gång betonar vikten av att de måste dra åt samma håll, visar vår nya granskning att ambitionerna inte bara fått stå tillbaka till förmån för andra mer kortsiktiga intressen utan också att det finns politikområden som motverkar varandra.

Det är främst inom frågor som migration, företagande och mänskliga rättigheter, fred och säkerhet, jordbruk och skatteflykt som vi riktar kritik mot den förda politiken.

När det gäller skatteflykt till exempel, en fråga som Diakonia länge arbetat med och drivit på för gemensamma EU-regler, får regeringen underkänt för att i EU ha blockerat åtgärder som skulle kunna motverka den globala skatteflykten. Rapporten efterlyser också initiativ för att hantera den skuldkris som många länder med utbredd fattigdom nu står inför.

En annan tydlig konflikt är mellan Sveriges roll som medlare i Jemen-konflikten och främjandet av svensk vapenexport till parter i samma konflikt.

– Att Sverige fortsätter exportera krigsmateriel till det brutala kriget i Jemen trots omfattande rapporter om krigsbrott och mänskligt lidande, och inte ställer sig bakom FN:s kärnvapenförbud, går tydligt emot ambitionerna om en rättvis och hållbar värld, säger Agnes Hellström, ordförande i Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen, som är en annan organisationerna i granskningen.

Regeringen föreslår i propositionen om Agenda 2030 ett övergripande mål om hållbar utveckling, ett förslag som organisationerna bakom granskningen hoppas att riksdagen ska anta i år. Men regeringen behöver anta en ny handlingsplan för Agenda 2030. Det skulle ge Sverige bättre förutsättningar att – i all politik – bidra till fattigdomsbekämpning och mänskliga rättigheter.

Det globala arbetet med en rättvis klimatomställning har stärkts de senaste två åren. Sverige har också antagit ILO:s rekommendation 205 som bland annat syftar till att stärka flyktingars och migranters grundläggande rättigheter i arbetslivet.