|
Trots oroligheterna i Mali fortsätter Diakonias samarbetsorganisationer sitt arbete. Några har fått justera sina arbetsplaner, men målet att stärka fattiga kvinnors och mäns rättigheter ligger fast. Det berättar Diakonias Ida Svensson, som arbetar i Mali med frågor kring ekonomisk och social rättvisa i Afrika, och Mariam Sissoko, Diakonias programhandläggare i Mali. På plats i stora delar av landetNyheterna om nya oroligheter och maktkamp mellan den tuaregiska separatiströrelsen MNLA och islamistiska grupper som Ansar Dine i norra Mali har duggat tätt i svenska medier den senaste tiden. Men trots vårens statskupp, livsmedelskris och strider i norr kan Diakonia fortsätta sitt arbete i Mali tack vare sina samarbetsorganisationer som är på plats bland lokalbefolkningen i stora delar av landet. Justerade arbetsplanerDiakonias samarbetsorganisationer i landets norra delar har fått justera sina arbetsplaner (se härintill). En av de aktiviteter som de fått skjuta på framtiden är påverkansarbetet mot myndigheterna, särskilt i Timbuktuområdet, eftersom detta kan vara riskfyllt. En annan orsak är att arbetet med att förändra lagstiftning kring till exempel kvinnors rättigheter har bromsats upp i Mali eftersom det finns så många andra akuta frågor att hantera. Istället ligger nu fokus på att utbilda och stärka kapaciteten hos både samarbetsorganisationerna och lokalbefolkningen så att de är än mer rustade att spela en bidra till en positiv förändring i Mali när den mest akuta krisen är över. Fokus på förmåga att försörja sigDiakonias intensifierar också insatserna för att stärka människors möjligheter att försörja sig i hela landet. Detta är ett svar på matbristen som just nu blir allt mer akut i Mali på grund av torkan som drabbat hela Sahelregionen. Diakonias samarbetsorganisationer i Mali har inkomstgenererande verksamheter som ett av sina fokusområden för att minska människors utsatthet när skördarna är dåliga och livsmedelspriserna går upp. Det handlar om mer klimatsmarta odlingsmetoder, men också om hjälp att komma igång med småskalig affärsverksamhet. Allt detta är strategier för att motverka effekterna av klimatförändringarna och den återkommande matbristen så att färre katastrofinsatser ska behövas i framtiden. - Enligt våra samarbetsorganisationer påverkar livsmedelskrisen människorna allt mer. Folk har helt enkelt inte tillräckligt att äta. Läget i norr har också inneburit att många nu tar hand om familj och släktingar som flytt från norr. Så förutom att tillgången på mat minskar har man också fler munnar att mätta, berättar Diakonias programhandläggare Mariam Sissoko. Kanalisera bistånd genom organisationerEn faktor som gör livet i hela Mali ännu svårare är att givarländerna slutat ge bistånd till den maliska staten efter statskuppen i våras. Det får konsekvensen att myndigheterna på alla nivåer i landet får allt mindre resurser att röra sig med och därmed allt svårare att förse befolkningen med hälso- och sjukvård, utbildning och så vidare. Diakonias samarbetsorganisationer förstår givarländernas beslut, konstaterar Ida Svensson. - Man kan inte ge bistånd direkt till ett land som inte har en stabil demokrati eftersom man då inte kan vara säker på hur pengarna hanteras. Men vi, våra partner och andra organisationer i Mali håller nu på att påverka de stora givarländerna att istället kanalisera sina pengar via civila samhället så att arbetet för att bekämpa fattigdomen i Mali kan fortsätta, säger hon.
|
|