EU-ländernas bistånd minskar, trots löften om att biståndet till världens fattiga länder ska uppgå till 0,7 procent av BNI till 2015. Det visar rapporten "Aid we can - invest more in global development" som lanseras i dag av det europeiska nätverket Concord som samlar biståndsorganisationer i EU:s medlemsländer.

EU-ländernas bistånd under 2011

Rapporten visar att endast 9 av EU:s 27 medlemsländer nådde sina biståndsmål under 2011. Bland dem finns  Sverige, Danmark, Luxemburg och Storbritannien.

Det totala biståndet från EU:s medlemsstater föll under 2011 med en halv miljon euro, och ligger nu bara 0,01 procent högre än nivåerna under 2005 då medlemsländerna åtog sig att höja biståndet till 0,7 procent av BNI fram till 2015. 11 medlemsländer sänkte under 2011 sitt bistånd, 7 länder gav till och med mindre än hälften av det utlovade biståndet, däribland Österrike, Bulgarien, Grekland och Italien.

EU-länderna använder också i större utsträckning biståndet till andra ändamål än fattigdomsbekämpning, som till exempel flyktingmottagning, studentkostnader och skuldavskrivningar. Urholkningen av EU:s budget uppskattas till 5,86 miljarder euro, vilket motsvarar ungefär 11 procent av den totala biståndsbudgeten.

Sveriges bistånd under 2011

Sverige gav 1,02 procent av BNI i bistånd under 2011 vilket innebär att enprocentsmålet uppnåddes. Men det svenska biståndet urholkas i allt större utsträckning och används för andra ändamål än fattigdomsbekämpning. Under 2011 användes 9 procent av biståndet till att finansiera Sveriges flyktingmottagning, vilket innebär en ökning sedan 2010. Trots att färre flyktingar kommer till Sverige har det bistånd som används till detta ökat med 100 procent under en 5-årsperiod.

Även klimatfinansiering avsedd för EU:s och FN:s klimatinsatser togs under 2010 0ch 2011 till 100 procent från biståndsbudgeten, trots att Sverige liksom andra rika länder lovat att skjuta till nya pengar till klimatarbetet.

En annan trend är att Sverige fortsatt stärka den privata sektorns roll i biståndet. Riskkapitalbolaget Swedfund har de senaste åren fått 100 miljoner euro extra av svenska regeringen, trots att utvärderingar visar på bristande resultat när det gäller fattigdomsbekämpning.

Svenska biståndsorganisationers rekommendationer

• Inkludera alla utgifter som täcks av biståndsbudgeten i www.openaid.se, där regeringen redovisar hur biståndet används. Samma öppenhetsprincip bör gälla för den privata sektorn när den förmedlar bistånd. Den privata sektorn ska inte tillåtas bidra till skatteflykt eller undgå att betala skatt genom att använda sig av skatteparadis. Bistånd som kanaliseras genom den privata sektorn måste följa en ansvarsfull, finansiell standard.
• Sluta använda biståndsbudgeten till att betala kostnader för flyktingmottagning, skuldavskrivningar eller schablonmässiga kostnader för internationell administration.
• Håll löften om att inte låta biståndsbudgeten finansiera Sveriges klimatarbete i fattiga länder, utan ta pengarna från andra budgetar. Kanalisera pengarna till klimatarbetet genom FN.
• Försäkra att alla aktörer, inklusive den privata sektorn, följer Sveriges politik för global utveckling, bidrar till fattigdomsbekämpning och har klara och mätbara mål. Alla aktörer som får del av biståndsbudgeten bör följa samma regelverk för övervakning, utvärdering och standard för rapportering.